Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 juli 1854, sida 1

GEORG BOCISLALIS STAEL v. HOLSTEIN. Romantiserad teckning. (Svenskt original.) (Forts. fr. N:o 155.) — Kära herr öfverste! Det är icke värdt att gå på omvägar längre. Tillåter ni mig att tala rent ut; säga hvad som sattas er och hvar ni borde finna tröst? i — Ni tviflar väl ej att min gamla vänskap är densamma? — Nej! Ni lofvar alltså att icke bli förtörnad? — Den sjuke tar med erkänsla emot hvarje föreskrift. — Ni borde då tänka på att ersätta den förlust ni lidit och . . . Han hejdade sig, som för att iakttaga hvad verkan detta skulle åstadkomma på Stael. Denne satt stum som en bild, med ögonen nedslagna mot golfvet. — Ja, ni borde tänka på det, tänka på att gilta er igen — — återtog Hysing. — Och herr öfverste, har ni väl sett någon mera passande för denna plan, någon qvinna så värd att jemföras med er maka, ville jag säga, som fröken Ridderskantz? — Jag skulle alltid frukta begå en orättvisa emot min Ingeborg, om jag skulle våga jemföra någon med henne. — Att likheter ju verkligen existera kunna vi ju icke neka till? Men säg mig upprigtigt, har ni aldrig funnit någon sådan mellan den jag nämnde och er salig hustru? Stael teg. — N vill icke ut dermed! Ni har då verkligen gjort det. Ja, ni har återsett fröken Ridderskantz, och ni kan icke neka att ju hon skulle vara er värdig. — Kära Hysing! — — -— Nej! Jag har icke tänkt på något sådant. — Och om ni hade det, hvad ondt vore i det? Menniskan är nu sådan en gång, att hon icke kan lefva nöjd med sorgen; hon måste trösta sig, glömma .... — Det vore ovärdigt af mig att glömma en maka, sådan som min Ingeborg. — Jag ber er icke glömma. Tvertom, om nu verkligen fröken Sophia liknar henne, så äger ni ju blott er makas min ne?... — Men jag skulle då bedraga fröken Ridderskantz på den OC —uAaqA.LtU