iska truppernas rörelser. Hela tiden har sranka regeringen brukat draga vexel på Osterri es medverkan och i denna stund yttrar den sina heloch halsofsiciella organer fullkomig belåtenhet med denna makts hållning. 1 emlighet lär den dock icke vara så belåten I ned densamma. Den har ock dertill sina skäl. Tade Österrike årligt anslutit sig till vestmakerna och Turkiet, skulle ingen enda man af ryska )onauarmen komma tillbaka öfver Pruth. )sterrike har på gränsen 2:ne armåer, hvilcas sammanlagda styrka anslås till 240,0v0 nan och 4 armåkorpser stå i reserv, af hvilka hvarje ögonblick kan bildas en tredje armå af 150 a 160,000 man. Framryckte nu den ena af Österrikes arm6er emot Bessarabien, medan den andra gjorde front emot ryska armden i Polen, så kunde den lätt afskära ryska Donauarmeens förbindelser med hemmet, och ansatles då Ryssarne äfven af de från södern anryckande turkiska, franska och engelska trupperna, så kan knappt något tvifvel vara rådande öfver utgången. Gortschakoff skulle måI hända föredraga en blodig slagtning framför en dagtingan, men efter denna slagtning torde en 80 a 90,000 ryssar vandra i fångenskap och Ryssland befinna sig i en mans läge, som för lorat ena armen. Nu sölar, ty värr, Österrike sä länge, att Ryssarne blifva räddade. Genom en jemsörelse af uppgifter i Köln. Zeit., C. Z. OC. och den ännu för Ryssarne partiske, men i allmänhet väl underrättade sÖsterr. Soldatenf., vinner man följande öfversigt af ryska trupprörelserna i Donaulanderva: De kring Silistria samlade trupperna hafna gått tillbaka till venstra stranden, med undantag af Luderska fördelningen, som tagit samma väg tillbaka som den kommit nemligen öfver Tschernawoda och Karassu i Dobrutscha. De öfriga trupperna hafva företagit en liknanI de tillbakagående rörelse och uppställa sig t. v. bakom Argis, för att sedan långsamt röra sig mot Fokschan och Serethlinien. Det är den I från lilla Wallachiet kommande Liprandis korps, som fattat posto vid Plojeschti och Kimpina. Underrättelsen om ett befästadt läger vid den förstnämnda orten synes vara en fabel. Trupperne från Giurgevo och nedra Argis skola samla sig vid Budretschi, några mil från Bukarest, för att bilda estertruppen. De andra stridskrafterna, hvartill äfven höra divisionerna Chruleff och Pauloss som varit med vid Silistria, befinna sig redan på marschen till Moldau. Häraf synes, att Ryssarne icke stå längre qrar i Wallachiet ån nödigt är för att betäcka återtåget bakom Sereth. Iill deras nya operationsbasis tycks Serethlinien vara utsedd. En del af turkiska armåen marscherar till Dobrutscha, och berättas denna fördelning hafva upphunnit Läderska divisionens efterrtrupp och slagit densamma. Besättningarna i turkiska Donausästningarne minskas till fredsfot och det öfverflödiga manskapet förstärker Balkanarmåen. Lilla Wallachiet har fullständigt utrymts af Turkarne, som dessförinnan raserat de så berömda befästningarne vid Kalafat. Omer Pascha väntades i Rustschuk i början afJuli, förmodligen för att. komplimentera de österrikiske generalerna. En rysk bulletin från krigsskådeplatsen vid Donau har d. 27 Juni utkommit i St. Petersburg. Den är affattad af Gortschakoff, som i den sårade Paskiewitschs ställe öfvertagit befälet öfver samtlige i Donaufurstendömena och södra Ryssland stående ryska trupper. Denna bulletin vet icke om någon kamp vid Silistria d. 13 Juni, utan nämner endast att general Schilder vid en denna dag företagen rekognoscering fått sitt ena ben krossadt af en granat och derefter måst underkasta sig en amputation. Några piketer hade afsändts under generalerna Pawlost och Bebutoll för att rekoguoscera de vägar, på hvilka Silistria väntade för stärkning, men ingenstädes hade Turkarne visat sig i betydlig styrka. Några smärre hopar hade sprängts af ryska förposterna. Den som förstår att riktigt läsa en rysk bulletin, finner häraf bestyrkt, att Ryssarne d. 13 varit i kamp med turkiska undsättningstruppeana. Det bekräftar sig genom så väl ryska som turkiska berättelser, att en blodigare träffning ägt rum d. 9 Juni i närheten af Usurgete i Asien, i hvilken Turkarne blefvo slagne och förlorade 2:ne af sina tappraste anförare, Hassan Bey, hjelten af Tscheskatil. och Hamid Bey. Enligt en trovärdig berättelse hade Turkarne — 3000 Baschi-Bozuks understödda af en half bataljon reguliera trupper angripit 2:ne ryska redutter 6 mil från Usurgete på vägen till Kutais och redan stormat den ena och voro på väg att äfven taga den andra, då en öfNE a 2 I I I l I I 0. 2Lt