Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 juli 1854, sida 1

Då H. T. häromdagen omnämnde förhällandet med ångbåtarne Oscar och Gothenburg, alt fastän båda samtidigt afgått från samma ort och samti digt hit anlände, måste det ena fartyget underkasta sig kolerakarantän, under det att det andra fick fritt lossa, så kunde vi ej återhålla det utropet: I sanning ypperliga författningar, fullkomligt ölverensstammande med det öfriga systemet! — hvilket utrop föranledt Sv. Tidn., att gifva H. T. följande förnumstiga morallexa: Som vanligt låter H. T. i ordalag, hvilka tydligen uttrycka gäckeri eller missnöje, systemet (regeringssystemet naturligtvis) uppbära skulden för detta missöde; men billigtvis frågas, hvartill lagar och försattningar tjena, om ej vederbörande tjenstemäån skola vaka öfver deras efterlefnad, så länge dessa lagar ännu äro gällande? Gallande författningars större eller mindre lämplighet äter, hvars afgörande grundlagsenligt tillkommer de statsmyndigneter, som mås:e anses vara i stånd att bäst och minst partiskt dömma i saken, visas bättre genom öfvertygande skäl, än genom lösa, hånfulla beskärmelser. Vi bedja få fästa vår ärade kollegas uppmärksamhet derpå, att då man gör en anmärkning mot något som förekommer i tryck, är det nyttigt att kunna läsa rätt innantill. Denna förmåga synes Sv. Tidn. hafva saknat i fråga om våra ofvanskrefne tvenne rader, deri det der gäckeriet gäller just författningarne, och icke, hvad Sv. Tidn. anmärker, deras efterlefnad och iakttagande af vederbörande tjenstemän, hvilket vi fastmer finna åtminstone i detta fall oundgängligt, huru abderitisk författningen än må vara. — Hvad angår Sv. Tidn:s erinran, att vi genom öfvertygande skäl bort visa ifrågavarande försattningars större eller mindre lämplighet, så torde vi ej behöfva påminna, att sådana skäl blifvit så ofta, så grundligt och af så erkända auktoriteter afgifna, att det endast kan vara en fix id hos vederbörande handhafvare af den ekonomiska lagstiftningen, som hindrat dem att ta a sa ER AR AHiiniini