Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 juni 1854, sida 2

I I I I skräckthet. Den 15 Juni hafva Turkarne åter gjort ett utfall och anlagt ett mörsarebatteri vid stranden, hvilket bestryker de ryska öbatterierna. — Underrättelserna från Schumla räcka till d. 9 Juni, då Omer Pascha ännu befann sig derstades. Tre mil från Schumla, i närheten af Erekli stodo eftertrupperna af den rekognosceringskorps, som var bestämd att öppna operationerna till Silistrias undsättning. Ända till d. 9 hade inga europeiska hjelptrupper ankommit till Schumla, men väl 3000 Egyptier med artilleri. — En berättelse från Bukarest af d. 17 förmäler, att de i närheten al Erekli på vägen från Schumla till Silistria uppstälda trupper d. 13 brutit upp emot denna sistnämnda fästning och d. 15 drabbat tillsammans med den emot Baldakidi framskjutna ryska observationskorpsen. Denna rörelse understöddes af en flankmarsch af Said Pascha från Rustschuk öfver Semenschikoi. Rörande utgången af striden är ingenting med visshet bekant; den synes hafva slutat med Ryssarnes återtåg. Ostd. Post har en skrifvelse från Hermanstadt af d. 16 Juni, ur hvilken följande upptages: Första infanteridivisionen, som belagrar Silistria, har till följe af de olyckliga striderna och sjukdomar sammansmält till 2 delar. Gortschakoff skulle önska upphalva belagringen, om icke kejsaren i en skrifvelse till Paskiewitsch af d. 7 dennes uttryckligen besalt att taga Silistria, kosta hvad det vill. Men de basta ryska generalerna äro ur stånd att deltaga i striden. Paskievitsch, Schilder, Corulesl, Grotenhelm, Luders, Dannenberg och Gortschakoss äro mer eller mindre sårade eller sjuke. I en drabbning, som stod d. 13 utanför Silistria, angrepos Ryssarne häftigt af undsättningstrupperna under Mehemed Pascha Polacken Cvaikovsky) och de belägrade. Den Ömsesidiga förlusten beräknas till 3800 i döde. Att sluta af det intryck, som denna händelse frambragt i Bukarest, måtte större delen af förlusten vara på Ryssarnes sida. Liktidigt har äfven Said Pascha från Rustschuk angripet Pawlows division och hindrat den från att komma belagringskåren vid Silistria till hjelp. Till Köln. Zeit. skrives från Wien under d. 20 dennes: Sylistrias besattnings tapperhet har den femtonde ledt till belagringens faktiska upphäfvande. På denna dag inemot solnedgången gjorde Turkarne ett nytt utfall åt alla håll. En del af deras trupper gick öfver till de utanför fästningen belägna Donauöarne och förstörde de af Ryssarne till följe af det höga vattnet öfvergisna batterierna och förnaglade alla kanonerna, under hvilket arbete turkiska artilleripersonalen uppförde strandbatterier emellan fästningen och Donau, hvilken fullkomligt dominera de midtemotliggande öarne. Från citadellet Abdul-Medschid utryckte en annan del af besättningen under Hussein Bey, hvars segertåg gick öfver högar af ryska lik. Ett stort antal fanor, kanoner, mörsare och vapen eröfrades och Ryssarne sördrelvos aldeles ur sina ställningar, så att Turkarne äro fullkomligt herrar öfver hela Silistrias omgifning. I dagbrackningen syntes på vägen från Kanara undsättningstruppernas avantgarde, med hvilka de redan slagna Ryssarne ånyo måste upptaga striden, hvilken slutade dermed, att Ryssarne i vild brådska anträdde återtåget öfver sina 5 nedanför Silistria slagna broar och måste lemna hela belägringsartilleriet i sticket. Det har ännu icke lyckats de flyende att förstöra det emellan första och andra broen liggande brohufvudet. Soldatensreund påstår, enligt notiser från Silistria af den 14, att alls ingen strid ägt rum vid denna fästning den 13, och att Schilder sårats vid en rekognoscering. Vidare försäkrar den, att Ryssarne vinna allt mera terräng utanför Abdul-Medschid och der befästat sig så starkt, att deras arbeten ej äro så lätta att förstöra. Ickedestomindre slutar , Soldatenfreund sin berättelse med följade ord : Det synes för öfrigt ligga i Ryssarnes plan att blott så långe fortsätta belägringen, tills den från St. Petersburg dagligen väntade återtägsordern anländt. Detta är påtagligen ett valment försök att rädda Ryssarnes militärära. Öster. Cor. säger, att en enskilt berättelse från Bukarest af den 18 icke omnämner det totala upphäfvandet af Silistrias belagring, men väl bekräftar belägrings-operationernas inställande tills vidare. Äfven ,Wiener Presse, omtalar en diversion den 13 från Rustschuk emot Giurgevo. Said Pascha hade sjelf med 8000 man och 30 kanoner gått öfver Donau och tillfogat Ryssarne ett nederlag, till följe af hvilket de måst retirera bakom Giurgevo, hvilken ort Turkarne togo och höllo besatt några timmar. På aftonen gingo de dock åter tillbaka till Rustschuk. Den 14 blef Giurgevo åter besatt af Ryssarne. I samma berättelse heter det, att liktidigt Selim Pascha, kommendanten i Turturkai, företagit ett