Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 juni 1854, sida 2

dakt begagna den bok, som närmast tillfyllestgör hans behos. Dock läge uti eparatismen ej så mycken förkarlek för de gamla böckerna deruti att de genom sin rilual mera ån de nya närmade sig deras öfvertygelse, och skulle ingalunda belåtenhet blifva en töljd af en sadan eftergift. Deras skiljaktighet från församlingen år mera dogmatisk än liturgisk, och derför att de gamla läroböckerna äro mera öfverensstämmande med de ras varande lärosatser, förorda de dem, ehuru deras ölvertygelse, som är af antinomustisk natur, ett påstående, att hos menniskan finnes sedlig godhet nog, för att utan fruktan för lag och stratt af kärlek till Christus kunna utvälja det goda, ej al dessa är uttömd. Da dessa separatister genom sin vandel visa allt utom det som anstår en christen, under det de högt förkunna sitt stora värde i himmelen, kan ej en eftergift, som måhända skulle störa kyrkans rättroende bekännare, vara på sin plats. Riksarkivarien Nordström kom uti ett upplysande föredrag till det resultat, att ban ville hafva den modifikation att ståndet ej måtte uttala den asigten, att kyrkan för sitt bebof fordrar fullt liturgisk enhet. Vid votering, som utföll med 32 ja mot 6 nej godkändes betänkandet, mot hvilket beslut doktorerne Thomander och Sandberg samt lektor Sonden reserverade Sig. I Borgareständet forekommo d. I Juni några smärre fragor om ätskilliga anslag, hvarefter man skred till behandling af statsutskottets utl., i fråga om väckt motion rörande Skattejords frikopande från Grundränta; her Henschen och Björck yurade sig i syfte att påpeka behofvet af en lag, som gjorde det möjligt att befria jorden från dess tunga beskattning, men utan att yrka återremiss, då ett förslag till en sadan lag icke kunde pretenderas af ett utskott, utan borde åstadkommas genom regeringens atgärd. Herr Stolpe deremot yrkade återremiss; han ansag utskottet hafva med likgiltighet behandlat en fråga, som förtjenat bättre behandling, och fann att man ej kan förundra sig öfver, det ingenting blir utaf alla förslag till lindring i grundskatternas tyngd, då ständernas egna delegerade så knapphändigt behandlat detta ärende. Hr Grdå önskade bifall, då det vore olämpligt att vilja ålägga statsutskottet att uppgöra ett förslag till en sådan reform, som den ifrågavarande, och standet godkände utskottets framstållning. IJI.... UE UFUU a ir