Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 6 juni 1854, sida 2

.eDe 4 makternas representanter halva sam mankommit för att taga del af traktaten emellan Frankrike och England och den emellan Preussen och Österrike. De erkänna enhälligt, att dessa begge handlingar, uti de undertecknande makternas ömsesidiga ställningar, syfta till praktisk tillämpning af de principer som uppstälts af de 4 makterna och lofva ett gemensamt upptradande sör ernående af det i de föregående protokollen antydda målet. De båda traktaterna äro äfven intagna i protokollet. Det ser dock ut som om den preussisk-österrikiska måtte, af undseende för vestmakterna, blifvit något stympad, ty, enligt hvad lord John Russel d. 29 Maj förklarat i underhuset, innehåller den icke den artikel, i hvilken de båda tyska makterna förpligta sig att understödja hvarandra emot alla angrepp, från hvad håll de ock månde komma ). (Pr. Telg.) Franska Monitören af d. 1 dennes förmäler, att den 3 dennes skulle från Wien afgå en ytterligare uppmaning till S:t Petersburg. . Månne detta skulle vara Österrikes ultimatum? Det är dock icke troligt, ty vore så förhållandet, hade det allt antydts i Monitö ren. Det har från vissa håll blifvit bestridt, att Österrike efter traktatens afslutande med Preussen sändt någon not till S:t Petersburg med uppmaning att utrymma turkiska området. Monitörens ord: yterligare uppmaning bekräfta tillsyllest tillvaron af en dylik söregående not. Enligt den i de diplomatiska hemligheterna ofta väl invigde J. des Döhats är denna not hållen i en mycket bestämd och fast ton. Bevekelsegrunderna för traktaten af d. 20 April emellan Österrike och Preussen blilva deri utvecklade. Ett oförtöfvadt utrymmande af Donaufurstendömena och inställandet af ryska truppernas framryckande yrkas såsom en nödvändig säkerhet för betryggandet af tyska förbundets hotade intressen. Kyssland underrättas, att man önskar, att det måtte icke vidare fortsätta sina krigsoperationer och låta sina armeer göra halt samt afstå från intagandet af Silistria. Sedan belyser den de begge i additional-artikeln i fördraget af d. 20 April förutsedda krigsorsakerna och definierar närmare åtskillnaden emellan de dervid brukade uttrycken angrepp på eller öfv-rgång af Balkan. Öfvergången af Balkanlinien är en fullkomligt klar operation, som ej behöfver någon närmare förklaring; annorlunda vore det med angreppet på Balkan; hvarje framsteg, hvarje framgång, hvarje företag af ryska armen, hvilka hade till resultat att narma den Balkanlinien och öppna för den tillgångarne till densamma, skulle betraktas som lika många angrepp och följaktligen som handlingar hvilka kunde framkalla en offensiv hållning af Österrike och Preussen. J. des Debats skildrar derefter det ogynnsamma intryck, som denna först efter sitt afsändande Berlinerkabinettet meddelade not gjort på detsam na. Det tyckte, att Österrike gått allt för långt och styrktes naturligtvis i denna åsigt af ryska partiet, som uppbjöd all sin förmåga för att väcka split och tvedrägt emellan de begge tyska kabinetten. En ny kris uppstod, som mycket starkare än de föregående hotade preussiska kabinettets bestånd. Men i Wien hade man bemött Preussens föreställningar med den förklaringen, att det nu blott vore fråga om utförandet af det en gång afslutade fördraget och om Preussen icke ville stå vid sina förpligtelser ett sådant förfarande skulle bilda en orsak till krig emelian de begge kontrahenterna. I Berlin hade man då afven kommit på andra tankar och förklarat sig fullkomligt enig med österrikiska politiken, såsom det nyaste Wienerprotokollet tydligen visar. Från Frankrike förmäles, att trupper innan kort väntades till Dunkirken, hvarifrån de, Östersjön. Bejen i Tunis skickar 4000 man reguliera I trupper till Konstantinopel. Bildandet af den polska legionen har, enligt, hvad det skrilves till Wanderer, ånyo blifvit uppskjutet. Flera skrifvelser från Konstantinopel säga, satt Omer Pascha inrapporterat, det han ser sig i stånd att motstå hvarje företag af RysI . sarne emot Balkanlinien. En telegrasnotis förmäler, att ett möte emellan fältherrarne ägt rum i Varna. Lord Redelisse, som för sin öfverlägsenhet är illa sedd af sina kolleger och på senare tiden dessutom blifvit sjuklig, skall skrifvit till London om att blifva entledigad från sin befattning. Urigsteatern vid Eonmatt. Till National Zeit. skrifves från Wien under d 25 Maj: Emellan Aluta och Bukarest står general Liprandi med 36,000 man. Alla ryska I trupper, som äro disponibla eller på marsch, enligt all sannolikhet, komma att skickas till