Landtbrukskorrespondens. Red. har haft nöjet emottaga följande bidrag till vår landtbrukskorrespondens, från en erfaren landtbrukare i Norra Hall md: Då red:n tillåtit, att dess tidnings utrymme får blifva anlitadt för artiklar, afhandlande jordbruket, med hvad dertill hörer, och då jag anser stor vigt ligga dervid, att de allmänna tidningarne omfatta dessa ämnen, vill jag hädanefter, efter min förmåga, äfven draga ett strå till den stack, som jag önskar må bli rätt stor. De få tidskrifter, som i vårt land finnas, rörande hvad till landtbruket hörer, läsas nemligen gudnås mycket litet, tidningar deremot mycket, och det vore väl, om på den vagen mangden af landtman kunde få lära någat. Längre sträcka sig ej mina förhoppningar, ty att lira är i allmänhet ej deras sak; de hänga ihärdigt fast vid det sekelgamla och ruska betänkligt på hufvudet om någon slår sig in på en annan väg än den farfars far vandrade på. De borde dock besinna dessa tänkvärda ord, som för flera år sedan lästes i tidskriften Läsning för folket: Hvad som gäller för menniskan i det allmänna stora samhällslifvet, gäller älven för hvarje landtman ihans mer eller mindre inskränkta verkningskrets. UYpmärksamhat, omtanke och ihärdighet äro nödvändiga, om hushållningen skall lyckas och den, som ej går framåt, utan vill stå stilla och låta hvar sak sörja för sig, han går helt såkert etl stort steg tillbaka. Sedan jag blef landtman, har jag ej sett så vackert ämne till skörd, som nu visar sig häromkring. Klöfverängarne (på de få ställen der de finnas äro särdeles rika och ymniga; hvetet fruktansvardt stark; rågen mycket vacker, på flera ställen för åtta dagar sedan axgången; vårsäden kommer upp jemn och vacker. Ås