Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 maj 1854, sida 2

Landsorten. Elektriska telegrasen mellan Upsala och Grisslehamn år nu färdig till begagnande. Man läser härom i tidningen ÅUpsala för den 12 dennes: I går kl. 11 f. m. blef Grisslehamns-linien af elektriska telegrasen öppnad. Kapten Fahnehjelm, som eger så stor förtjenst om de unga svenska elektriska telegraferna och hvarförutan anläggningen deraf sannolikt annu länge uteblifvit, befann sig dervid i Grisslehamn och korreSponderade med general Acrell i Stockholm, hvilken lärer genast underrättat H. M. Konungen om denna anläggnings lyckliga resultat, med anledning hvaraf H. M. per telegraf betygade hr kapten Fahnehjelm sitt välbehag. — Gotlands läns tidning berättar: vid Libbenafve i Hafdhem har i dessa dagar bondesonen Carl Pettersson hittat 2:ne smala och fina siratlösa guldtenar, jemte åtskilliga fragmenter af spännbucklor och andra bronsarbeten. — Vid Botvide i Sanda har arbetskarlen Carl Sandin vid gräfning i en trädgård bland menniskoben påträffat diverse spännbucklor, nä gra bernstensoch lerperlor samt cn liten förrostad bila af jern, m. m. — I Nerikes Allehanda för den 17 dennes läses: I Söndags eftermiddag voro 2:ne ynglingar och en ung man ute på den närmaste Hjelmarefjärden och roade sig med segling i en mindre båt. Det blåste starkt. Möjligen något litet öfverdäd och kanske derjemte någon brist i skicklighet att manövrera gjorde, att båten i ett ögonblick vände kölen i vädret midt ut på sjön. Ett par voro skicklige simmare, den tredje ej okunnig i konsten. Det lyckades dem derföre alla tre att bjelpa sig upp på kölen, der de sutto i just icke den beqvämaste ställning och gåfvo hals allt hvad de förmådde. Då ingen tycktes lyssna till deras rop, gaf sig en ut att simma för att rädda sig sjelf och skaffa hjelp. Sjön gick hög, så att han hade stor svårighet att reda sig, och långt var det till land. Sannolikt hade denne dukat under på försöket, om icke lyckligtvis en båt kommit, hvarigenom både han och de öfriga räddades ur sin äfventyrliga ställning. Eljest hade troligen alla tre gått till botten. Alt detta missöde gör dem klokare och försigtigare till en annan gång, är väl knappt att förvänta, då en af de djersve seglarne redan en gång förut varit i dylik nöd, ehuru då närmare land och således faran mindre. Så länge går krukan till vatten, heter det, till dess hon spricker. Må händelsen tjena till varning för andra, om ock de, som varit ute för dödsfaran, icke deraf hemta någon lärdom. — I Kalmarposten skrifves : IIemmansegaren Anders Johan Nilsson och hans hustru Anna Greta Nilsdotter på Löfö af Ålems socken skulle Lördagen den 6 dennes omkring kl. 11 f. m. begifva sig ut på skärgården deremellan och Timmernabben i ändamå! att idka fiske; men komne endast nägra hundra famnar från deras nära stranden belägna hemvist, kantrade, under häftiga stormbyar den lilla bäten, hvarvid båda makarne drunknade. Menniskor skyndade väl genast ut för att söka rädda dem, men de voro redan försvunna i djupet. Liken återfunnos omkring kl. 6 på aftonen. Mannen var 33 och hustrun 35 år gammal. — Skånska Telegrafen i Ystad berättar följande: I Kiörups tingshus har en inbrottsstöld skett natten emellan den 9—10, då tjufvar praktiserade sig in genom ett fönster och tillgrepo stämpladt papper af högre valörer för omkr. 7 å 800 rdr samt 14 å 15 rdr i penningar. Försök gjordes äfven att uppdyrka en chislonnier. Någon spaning har ännu icke såtts på tjufvarna. Det är eljest bra närgänget att under pågående ting stjäla bort kartorna i sjelfva tingshuset.