Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 16 maj 1854, sida 2

och ehuru man icke betvislar att den sinska bankens redbara fonder, äro, på visst sätt, i säkerhet, sedan de blifvit bragte till Petersburg, lärer det dock finnas de, som förmena att de för Finland sjelft skulle varit ännu säkrare förvarade inom dess egna landamaren. Slutligen har, efter trovärdiga berättelser, den ryska regeringen, genom sitt sjelftagna, olagliga och obilliga påbud att det redan af missväxt hemsökta finska folket skall bestrida de ryska truppernes sramsorsling och proviantering m. m., emot en af generalguvernören efter behag fastställd betalning, hvilken de icke ens hafva rättighet att utfordra i kontant, utan måste emottaga i qvittenser, sjelf dragit försorg om att tillintetgöra de illusioner, finnarne hittills möjligen kunnat göra sig öfver en oafbruten Mammonslycka i Rysslands armar. Inqvarteringarne och öfrige af ryssarne pålagde eller förorsakade uppoffringar och förluster skola göra det öfriga. Man betänke blott hvilket missnöje, ja förtviflan, som måste uppstå hos de tusendetals menniskor, som nu måste gilva hus och hem till spillo för att förskaffa sig en fristad inåt landet, och hvilken inverkan på sinnesstamningen såväl som på allmänna välmågan inom landet, den af kriget förorsakade stagnation i handel och alla näringsgrenar, i förening med förlusten af en stor del af handelsflottan, skall utöfva. (Forts.)