Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 11 maj 1854, sida 2

då vi passerade tätt förbi dem och pejlade sarvattnet. Skotten träffade likväl icke och då Sir Charles order voro bestamda, besvarade vi icke elden. En båt från Hecla lade till vid Oorto (2) och lemnade några visitkort för att underrätta kejsaren om vår dervaro. Vi sunno en by af 40 hus, fullkomligt öfvergifna vid vårt annalkande; ett enda hade en invånare i en gam mal sängliggande gubbe, som påtagligen låg på sitt yttersta. Hans vänner hade också mycket riktigt utan för lemnat en likkista i beredskap för honom. I stället för att mörda honom, som han syntes vänta vi skulle göra, gåfvo vi honom en butelj porter och en apelsin och bådo honom säga sina vänner vid deras återkomst, att engelsmännen icke äro sådana barbarer som czarens agenter synas inbilla de arma okunniga öboarne. Hade det varit det egentliga Ryssland i stället för Finland, dess provins, kunde vi hafva förskaffat oss några friska lifsmedel; men under nuvarande förhållanden skulle det vara opolitiskt att göra Finnarne till våra fiender. — På ön funnos 50 får och några getter. På lifsmedel syntes råda brist, och marken var steril. Det enda segertecken som vi togo med oss derifrån var en ärtblomma, hvars fägring utgjorde en vacker kontrast till den omgifvande snön. Resultatet af rekognosceringen har varit vissheten om att fartygen med beslutsamhet och försigtighet kunna inlöpa i hvarje icke starkare befästad hamn; vid angripandet af de starkt befästade blir stor varsamhet af nöden. Den bästa anda råder om bord å flottan. Finnarne äro mycket ljumma för czarens sak och skola säkerligen icke göra mera än hvad man tvingar dem till. Flottan troddes åter skola styra kurs åt norden. Kolförråderna äro på Fårö vid Gottland.?