Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 maj 1854, sida 2

Från S:t Petersbury skrifves under d. 19 April i National Jeit.: Kronstadts öde inger icke ringa sarhågor, så mycket äfven Ryssarne gentemot främlingar låtsa som om de hyste en orubblig öfvertygelse om denna fästnings ointaglighet. Det är grundadt, att granitbeklädningarne betydligt lidit. Det arbetas naturligtvis med största ansträngning på fästningsverkens iståndsättande och det är icke att betvifla att deras förstörande skall kosta blod och möda. Mest är man bekymrad för det ganska förfallna S:t Alexandersfästet. De 2 divisioner af flottan, hvilka ligga i Kronstadt, äro redan segelklara, men de torde svårligen utlöpa. Resultaterna af en målskjutning, hvilken för någon tid ägde rum i Kronstadt, utföllo högst dåligt. Den 14 sprang! i Kronstadt ett laboratorium i luften, hvarvid cirka 45 menniskor, deribland 9 officerare, funno sin död. — Vid utloppet af Newa, och äfven i de delar af Petersburg, som ligga närmast detta, anläggas flera batterier, äfvensom på några öar i floden — ett bevis, att man tillochmed i Petersburg fruktar en landstigning. Guldet i det härvarande citadellet har förts till Moskau; bankens skall äfven ditskickas. — Hvilken krigisk sinnesstämning här än äfven förut må hafva yttrat sig, så råder här nu stor modlöshet och den allmänna oron gör sig förnimbar äfven i de förnämsta kretsar. Hofvet far imellertid icke till Moskau, utan till Peterhof, blott 13; (tysk) mil från Kronstadt; hittills är det åtminstone så beslutadt. Kejsaren är i ständig rörelse och far ofta till Kronstadt. Europeiska Turkiet. Enligt Ostd. Post hafva vid Trajani vall icke mindre än 3:ne drabbningar ägt rum på en och samma dag, den 13 April. Dessa drabbningar stodo vid Kustendschi, Rostelli och Tschelebi-Köi (Tchernavoda?) På de begge sistnämnda punkterna blefvo Ryssarne tillbakaslagna med betydlig förlust. Vid Kustendschi sågo sig dock Turkarne nödsakade att vika för den ryska öfvermakten. Turkarne (deras irreguliera trupper?) stucko orten i brand. Flera af invånarne sökte sin tilllykt hos Ryssarne, af hvilka de behandlades som spioner och till största delen nedsablades. I det ögonblick, då kosacksvärmar ilade från Pollas till Kustendschi, för att besätta denna ort, visade sig en afdelning af de allierade flottorna, vid hvars anblick Kosackerna skyndsamt grepo till flykten. Kostendschi förblef flera dagar obesatt och några 100 engelska matroser (marinsoldater?) stego i land för att släcka elden och bringa de sårade hjelp. Turkarne besatte derpå åter Kustendsche och de vid kusten kryssande fartygen höllo Ryssarne i respekt. Slutligen blef dock orten frivilligt öfvergifven af Turkarne, som äfven på denna punkt drogo sig bakom Trajani vall. Denna berättelse, som är daterad den 18 April, synes temligen nöjaktigt reda förhållandet med händelserna vid Kustendschi och bekräftar äfven att en drabbning, eller såsom den uppger tillochmed trenne, ägt rum i Dobrutscha emellan Turkarne och Ryssarne, något, som wan ett ögonblick var färdig att betvisla. Förhållandet synes vara, att Turkarne visserligen i enlighet med den operationsplan, som från Konstantinopel blifvit Omer Pascha föreskrifven, dragit sig tillbaka för de framryckande Ryssarne, men här och der, då det befunnits nödigt, bjudit dem spetsen och lefvererat dem blodiga tråffningar, i hvilka fördelen mera varit på Turkarnes än på Ryssarnes sida. Dessa fördelar hafva åtminstone medfört det resultat, att Turkarne kunnat i god ordning verkställa sitt återtåg ur de utrymda stallningarne. Vi begagna nu tillfället för att reparera en glömska, i det vi nämna, att utaf de ryska och turkiska bulletiner, som utkommit om Donauöfvergången, jemförda med enskilta underrättelser, inhemtas, att under det Turkarne på några punkter utan svärdsslag dragit sig tillbaka för de i Dobrutscha inträngande Ryssar, de på andra punkter gjort ett förtvifladt motstånd och tillfogat fienden högst ansenliga förluster. På ett ställe hade t. ex. ett par egyptiska bataljoner slagits med yttersta förbittring till sista man. Vid Tultscha ledo Ryssarne en högst betydlig förlust. Ett par regimenter blefvo nästan alldeles upprifna. Enligt Patrie griper, till följe af det osunda klimatet, dödligheten omkring sig på ett förfärligt sätt bland Ryssarne i Dobrutscha. Bulgarierna tubbas på allt upptänkligt sätt af Ryssarne att uppresa sig emot sultanen. Närmare underrättelser om branden i Fokschan gifva vid handen att cirka 300 hus dervid blifvit lågornas rof. Alla ryska proviantmagasinerna med förråder för 3 månader jemte ett beklädnadsförråd lades i aska. Enligt en annan uppgift var elden anlagd, men förstörde blott inalles ö5 hus och ryska magasinerna ledo nästan ingenting. Preussiska generalkonsuln i Bukarest säges hafva inställt sina funktioner af den anledning, att den regering, hos hvilken han var ackrediterad, tillsölje af krigstillståndet färlorat all