Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 maj 1854, sida 2

skola meddelas. militärbefälhafvaren på ön, general Dahlström, I kommissarier eller biträden med arfvoden, men I komma att gå hett till på ön, hade lyst ut uppfsöra ifrågavarande byggnad, hvilken borde vara färdig till någon dag nära slutet af Maj. sentreprenören blifvit förständigad att upphöra med arbetet, ehuru han naturligtvis ej lärer I underlåta, att fordra ersättning för inköpta mavär försedde soldater, voro sysselsatta med hämtning af valten vid en i närheten al skansen belägna källa, tilldelade en af fångarne den ene soldaten ett slag i hufvudet med en sten, så att han nedföll sanslös, hvarefter fången bemaktigade sig den fallnes gevär. Liktidigt härmed rusade den andre fången på soldatens kamrat, som han försökte att fråntaga muskötten, men då detta icke lyckades, togo sångarne till flykten, förföljde af den icke afväpnade soldaten, på hvilken den af fångarne, som tillgripit geväret, aflossade detsamma, likväl utan att träffa. Emellertid hade de på skansen posterade soldater bemärkt tilldragelsen och gjorde larm, hvilket äfven skedde uti kasernen vid Breda Vägen, så att slyktingarne, som tagit kosan nedåt Slottsskogen, blefvo estersatte från flera håll, då de inom kort ertappades vid egendomen Olivedahl, der de motades af några raska drängar, intilldess de förföljande soldaterna hunno fram, hvarefter fångarne snart åter befunno sig inom lås och bom uti tornet på Kronan. Den 29 April passerade en norsk eskader stora Balt. Eskadern utsjordes af fregatterna Desideria och Freya, skrus-korvetten Nidaros samt korvetten Nordstjernen, hvilka styrde söder ut. — De vidlyftiga utrikesreseraterna i gärdagens blad tvungo oss att uppskjuta nägra underrättelser från Stockholm, som här nedan A.B. berättar några omständigheter från Gottland, hvilka bära karakteren af ett sådant der Gustaf Adolfiskt handlingssätt, hvarom Sv. Tidn. härom dagen talade. Landshöfdingen och beslutar åtgärder, som knappt äro vidtagna förrän de från Stockholm kontramanderas. Så hade generalen velat etablera ett krigskomissariat på stor fot, hvarför ban bland annat förordnat en adjutant hos intendenten och tvenne med omgående post fick generalen erfara att öfverkommissariatet i Stockholm helt tvärt upphäft dessa trenne förordnanden. — Annu märkligare inträffade med en sjukhusbyggnad. Generalen, som vål förmodade att det skulle entreprenadaktion för byggandet af ett större sjukhus. — Efter åtskilliga dröjsmål antogs ett anbud af handl. Grubb, att för 10,000 rdr rgs Entreprenören fick lyfta en del af kostnadssumman och gick genast i rask befattning med arbetets utförande. Men knappt hade vederbörande i Stockholm fått nys härom, förrän de upphäfde hela åtgärden med sjukhuset, hvadan terialier och öfriga kostnader. — — — — Det är i sanning en rätt uppbysslig syn, att under en tidepunkt, som mer än någonsin kräfde allvar, hållning, enhet och kraft i förvaltningen, se de styrande handla hvar på sitt håll, som hade de tappat koncepterna. Detta förhållande blir ännu mer påtagligt, då man erfar att en del af de öfverförda trupperna skola redan dragas tillbaka från Gottland. Till hvad ändamål hafva de då blifvit ditförde? Hvad utmärker denna order i afseende å vår ställning? Skall den bemärka att vi nu äga mera trygghet mot Ryssland, sedan den eng.fransyska flottan kommit till Östersjön — och att vi således stödja oss på vestmakternas beskydd? Men hvarföre då öfverföra dessa trupper till Gottland, då man visste att flottan var i annalkande? — Eller utmärker återtåget, att man ej vill komma i frestelse att sätta några svenska trupper ombord på något engelskt fartyg, som kunde landsätta dem någonstädes på kusten? — Vår regerings politik är, såsom hvar man finner, sådan, att man ej kan på minsta vis bedömma dess syften, utan kan tänI ka sig det ena lika möjligt som det andra. — — —— loir och smakat på ett nytt lifselifara, i hvarjeh DU65 T Nl a tr e.k?2 — — ——