Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 april 1854, sida 1

allt utom och inom oss och den röst som bor inom hvarje menniskobröst, och mina vapen de enda qvinnan eger i striden: tålamodet och sjalsstyrkan, som är en följd deraf, då det ej är ett sådant menlöst tålamod, som låter sig förorättas, utan att höja sin röst. Förlåt mig om jag blir för omständlig, men det fordras, att vi båda flytta oss tillbaka i tiden, till den tiden då du älskade mig mest af alla. — Alida! sade Axel, liksom ville han hejda