akta hvarandra: i förening beherrska de hafven; slot-( lorna skola förse hären, medan hungersnöd skall hemsöka siendens läger. Sedan krigets början hafva Turkarne och Egyptierna hållit Ryssarne stången; ensamne hafva de slagit dem i flera träsloingar; hvad skola de då icke uträtta, när de blifva understödda af er! Soldater! Kejsardömets örnar begynna åter sin lyst, icke för att hota Europa, utan för att försvara det. Bären dem ännu en gång, såsom edra fäder buro dem före er; låtom oss, efter deras exempel, innan vi lemna Frankrike, upprepa det rop, som så ofta förde dem till segern: Lefve kejsaren ! I lagstift. församlingens möte den 5 beviljades regeringens begäran om tillstånd att anställa åtal emot Montalembert med 184 röster emot 51. Montalembert talade sjelf och väckte mycket buller i kammaren, då han i slutet al sitt tal yttrade sig om despotismen och anspelade på den goda gamla orleanska tiden. ENGLAND. I öfverhusets möte d. 6 srågade lord Malmesbury, om det var sannt, att ett antal af ryska krigsfartyg utlupit från Sebastopol och befordrat trupper till Donaumynningarne och att äfven ryska örlogsmän visat sig vid Tscherkessiska kusten? Lord Clarendon svarade, att man officielt icke hade någon underrättelse derom; tvärtom låter innehållet af de senasta depescherna sluta dertill, att dessa rykten saknade grund. För öfrigt hade Sebastopol ett särdeles gynnsamt lage för dylika expeditioner till de närbelägna kusterna och blott om de fören. flottorna på risken att blifva odugliga till vidare tjenstgöring velat hela vintern blokera Sebastopol, skulle man kunnat förhindra sådana expeditioner. Af Sir E. Lyons depescher synes så mycket framgå, att den med ett handelsfartyg d. 22 Mars till Konstantinopel anlända underrättelsen om ryska slottans utlöpande icke varit sann, fastmer hade en engelsk fregatt sett flottan den anförda dagen ligga i Sebastopol. De förenade flottorna bevaka i Ryssarne fortfarande ganska noga och Beckosbugten ligger synnerligen väl till för ett framtida anfall på ryska flottan. Lord Clarendons förklaringar voro, som man finner icke så bestämda som de bort och kunnat vara, om han varit riktig säker på sin sak. De underrättelser, som man har om utskeppningen af ryska trupper vid en af Donaumynningarne, äro så tillförlitliga, att de ej lemna rum öfrigt åt något tvifvel. Lord John Russel har i underhuset förklarat, att den med Turkiet afslutade konventionen icke rör detta lands inre angelägenheter, men att det lyckats brittiska gesandten att utverka förmåner för Portens kristne undersåter. Black Warriors affär har kommit på tal i underhuset. Utan att ingå i någon vidare förklaring, yttrade John Russel det hoppet, att den saken snart skulle blifva bilagd. Lord Raglan med sin stab skulle d. 7 och och Sir de Locy Evans d. 5 afgå till Konstantinopel. Morning Chronicle och Globe mena, att czarens senaste fredsförslag äro illusoriska och icke förtjente af den ringaste uppmärksamhet. Times af d. 4 innehåller en ledande artikel, som är bestämd att förbereda allmänheten derpå, att kriget med Ryssland blir långvarigt och kommer att fordra stora uppoffringar. Amiralitetet har nu uppgifvit allt hopp om Sir John Franklin och utskickar inga ångfartyg mera till hans uppsökande. Finansräkenskaperna såväl för senaste qvartalet, som för det senaste året, till d. 5 dennes räknadt, visa ett förmånligt resultat. TURKIET. Bref från Konstantinopel af d. 27 förmäla, att egentliga orsaken till Stormuftis afsättning varit hans hårdnackade motstånd emot en regeringens plan, enligt hvilken staten skall öfvertaga förvaltningen af moskeernas egendomar. Enligt en underrättelse i engelska bladen hafva alla moskåernas egendomar, emot en viss ersättning, indragits till staten. Detta vore, ensligt Times, en åtgärd, nära nog lika djerf, Som Janitcharernas utrotande af sultan Mahmoud. — Sultanens asfresa till Adrianopel ar nu saststäld till d. 5 Maj. — Den 24 Mars skickades åter 6000 man trupper från hufvudstaden till de upproriske grekiske provinserna. — Enligt underrättelser från Athen af d. 21 Mars hade franska vice amiralen Le Barbier de Tinan inträffat derstades med sin lilla flotilj af engelsk-franska örlogsfartyg. — Underrättelserna från de upproriska provinserna äro som vanligt förvirrade och motsägande. De som anlända öfver Athen och andra grekiska städer tala om idel segrar och fördelar vunna af insurgenterna, under det man från andra håll får höra att deras saker icke stå aldeles så I förträffligt, som dessa täta segerbudskap skulle