Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 april 1854, sida 1

dinaldygder, ett eller ett par små intagande, romantiska moderna fel eller svagheter .. nej, löjtnant Axel Wimpelstorm var en vanlig ung karl, med ett godt hjerta och blod, som flöt häftigt och ännu ej afkyldt af år och öden. — Löjtnanten känner min slägtinge, grefvinnan Alida Strålkrona, sade Agnes, jag har hört henne ofta tala om löjtnant Wimpelstorm som en kär ungdomsvän. Ja, jag har den äran atträknas bland fru grefvinnans ungdomsbekanta, svarade den unge mannen, i det han qväfde ett bittert leende sem hatfullt drog sig kring hans friska läppar. I detsamma inträdde grefve Strålkrona med sin unga maka, och löjtnanten tog sig anledning af fröken Agnes vackra solfjeder att tala med henne om China och ett äfventyr han haft i Canton. Den unga damen afhörde den Niflige, vackre berättaren med synbart nöje och ingen kunde tro, att ej äfven han var intresserad af sina reseminnen. Axel vände ryggen åt de kommande, hvilka han dock observerat och sökte på allt sätt upptaga Agnes uppmärksamhet. — God afton, kära Agnes! sade en mild välljudande stämma, som kom Axels hjerta att spritta i dess mindsta fibrer. Han såg en liten handsbekladd hand läggas i Agnes, vände