Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 11 april 1854, sida 1

Om ett år. Sv. Original. (Forts. fr. N:o 83.) — Adjö med dig! sade löjtnant Wimpelstorm kallt. — Nej, se det blir då ej af, jag följer dig hem, min hedersbror. — Genera dig inte! — Point de gåne entre nous, sade löjtnanten och tog sin motsträfvige väns arm. På vägen träffade löjtnanterne flera bekanta och gardisten fick åhörare för sitt beröm öfver fröken Agn. Strålkronas skönhet och älskvärdhet, om hvilka fördelar han annars fått tala för dölva öron, ty löjtnant Axel var försjunken i sina betraktelser. — Hon är min själ den sötaste flicka jag någonsin sett, sade gardisten förtjust, eller hvad tycker du, Wimpelstorm?... Ja så, du har blifvit döfstum. Har du sett vackrare flicka än hon? Löjtnant Axel, som spratt upp ur sina grubblerier, hörde endast sista frågan och svarade stött: