Om ett år. Sv. Original. Dina minnen jordfäst i ditt hjerta! Underligt är sinnet — må dn tro: Öfver kullen af en jordad smärta Ofta glädjens skönsta blommor gro. Nå, jag förstår att du vill veta nytt, du som kommer från hafvet. Du vill väl att jag skall berätta det märkligaste som passerat under din frånvaro? — Ja, visst bror! Till en början är du sjelf sörlosvad? — Nej, jag är ännu lös och ledig till äktenskaps ingående med hvilken flicka som vill ha mig, nota bene: om hon eger det som jag sätter som vilkor för partiet, nemligen: hundratusen! Men jag låter väl pruta med mig litet om så skulle vara, men inte säljer jag min frihet till underpris. Dessa ord vexlades mellan tvenne unga krigare, den ene en ung gardesofficer med bleka kinder och ett ståtligt kindskägg; den andre en hafvets son med bronzfärgad hy, mörka ögon och lockigt brunt hår och i hela sin hållning och väsende en vacker ledighet. — Det gör du rasande rätt i, min bror, ätertog flottisten, men lyd du mitt råd och gör