gar af den 29 samma månad. Någon egentlig krigsförklaring, vare sig skriftlig eller muntlig, varder, säger Times, enligt det nyare bruket, icke tillstålld Ryssland. Den s. k. krigsförklaring, som den 28 Mars stod att lasa i London Gazette, är icke adresserad till Ryssland, utan till engelska folket, för hvilket den gör veterligt, att H. MSsÅregering af anledningar som närmare utvecklas finner sig föranlåten att gemensamt med Fransmännens kejsare gripa till vapen till Turkiets försvar. Frankrike följer här vid lag sannolikt samma praxis som England, så att den nationen genom Monitören och lagstiftande församlingen och senaten, genom statsminister Fould meddelade förklaring, att Rysslands underlåtenhet att besvara de vestra makternas sista förslag försätter förstnämnde makt i krig med Frankrike är att betrakta som dess krigsförklaring. Det sannskyldiga skälet hvarför de vestra makterna icke bevärdiga Ryssland med någon formlig krigsförklaring torde vara det, att Ryssland icke bevärdigat deras ultimatissimum med något svar. Båda de vestra makterna hafva offentliggjort de principer, efter hvilka de komma att förfara emot de neutrale på hafven under förestående krig. Dessa principer äro liberalare och humanare, än de varit under något föregående krig. Det är icke nog med att flaggan skyddar varan, så att fientligt gods ombord å neutrala fartyg är fritt, utan neulralt gods år fritt dfven om bord å fiendtliga fartyg. Krigskontraband är dock i alla hänseende undantaget. Kommunikationen med blokerade hamnar är endast förbjuden, när blokaden är essektif, d. s. upprätthålles af en tillräcklig styrka. Tills vidare varda inga kaparebref utsardade, det vill väl säga så länge som sådana icke utfärdas af Ryssland. Af enaf lord Clarendon d. 30 Mars i öfverh. afgifven förklaring inhemtas, att åtminstone England likväl tänker upprätthålla rättigbeten att visitera neutrala fartyg. Vid samma tillfälle erhölls af ministern den ganska vigtiga och högst liberala förklaringen, att ryska, af neutrala köpta fartyg icke skola tagas i beslag åfven om de dro bemannade med ryskt sjöfolk. Underrättelsen om Ryssarnes öfvergång af Donau påskyndar truppsändningarne tillTurkiet. Det heter nu äfven att båda regeringarne äro betänkta på att ditskicka en större styrka, än som ursprungligen var ämnadt. I alla händelser skola 50,000 Fransmän före Maj månads början vara öfverförda till Orienten. Häraf voro den 30 Mars redan 15.000 man inskeppade, af hvilka 4000 tros redan den 27 Mars hafva inträffat i Gallipoli. Alarmerande rykten, att hjelptrupperna skola komma för sent för att rädda Konstantinopel, hafva dock kommit i så stark fart i Paris, att regeringen funnit sig föranlåten att i Monitören motsäga dem och försäkra det ingen fara är för handen att Ryssarne skola hinna till Konstantinopel före den förenade armåen. Franska Monitören vederlägger äfven det ryktet, att en rehnarmå, skulle bildas. Det SE — Brissel af den 31 Mars samt engelska tidninI I