höfva icke nämna, till hvilken regerings förmån denna korrespondens talar. Om djerfva planer Appa sig i de af England tillbakavisade förslagen, så förekomma deri äfven förvånande bevis på glömska. Czaren företager en förändring af Europas karta, utan att uttala Preussen, utan att taga Österrike i betraktande. Man ser af korrespondensen i hvilka ordalag denne suverän svarar på de uttryck af förvåning, hvartill den i afseende på sistnämnde makt iakttagna tystnad ger anledning. Det påtrugar sig en dessutom den frågan, hvilken del Österrike kunde erhålla, när Ryssland för sig sjelf tager i anspråk Moldau, Wallachiet, Serbien och Bulgarien. Man torde likaledes hafva bemärkt de ställen som hafva afseende på Grekland, hvilket land kejar Nikolaus ville förmena icke blott återställandet af byzantinska kejsarriket, utan äfven hvarje utvidgning, hvilken vore egnad att göra det till en mäktig stat. Hvad kejsar Napoleons regering beträffar, så ger den sorgfällighet, hvarmed Ryssland lemnade den åt sido vid sina delningsplaner, blott anledning till anmärkningen, att man, nemligen sedan försöken i London strandat, våndt sig till franska regeringen och att denna å sin sida hade att afvisa mer eller mindre direkta förslag, som icke voro utan likhet med dem som gjorts England. Regeringen förnekar brochyren: Nytt europeiskt storskifte. Den i Brest utkommande Ocean berättar, att de till Östersjön bestämda örlogsfartygen snart samtligen skola vara segelklara. Jemappes ligger redan på redden. Åmiralskeppet ÅInflexible och ångfregatten Darien hafva d. 18, Souffleur d. 19 och Tajo d. 20 lagt ut på redden. Breslau väntades vara segelklar om ett par dagar. Det arbetas ifrigt på utrustningen af fregatterna Psyche, EL Aventure, La Nereide och Calypso. Den 19 afgick från Marseille den första sändningen af franska trupper till Turkiet. Den bestod af 1 jasarebataljon och ett insanteriregemente samt några kompanier genietrupper. Förutan general Canrobert medföljde äfven generalerna Martimprey, Bosquet, Bouat och Espinasse. De mångfaldiga svårigheter, som i början ställde sig emot trupptransporten, synas numera vara fullständigt undanröjda. En hufvudsvårighet bestod i anskaffandet af ett tillräckligt antal transportfartyg. General Canrobert hade reqvirerat alla i franska medelhafshamnarne befintlige handelsfartyg, men många af dessa tillhörde Greker, hvilka vägrade att lemna sina fartyg till sin fiendes allierades tjenst. Det försäkras att 3 divisioner skulle vara inskeppade till d. 25 dennes och att reserven skulle afgå de första dagarne i April. Det påstås att 3000 man engelska trupper, kavalleri och artilleri, skola marschera genom Paris, der de väntades d. 10 April. Lord Raglan och hertigen af Cambridge skulle, efter ett kort uppehåll i Paris, inskeppa sig tillika med marskalk St. Arnaud. Prins Napoleon afgår bestämdt, heter det, d. 8 April. Det tält, som prinsen skall begagna under fälttåget, har invigts genom en af honom för officerarne vid hans stab gifven middag. I Marseille förberedes en stor fest för hertigen af Cambridge och prins Napoleon. Presse har fått en varning för införandet af en skrifvelse utaf venetianska republikens expresident Manin, i hvilken protesteras emot österrikiska herraväldet i Italien. Regeringen har alltså ännu icke uppgifvit allt hopp att vinna Österrikes medverkan emot Ryssland. ENGLAND. Alla partier hemta ur den offentliggjorda hemliga korrespondensen emellan Ryssland och England bevis för riktigheten af sina äsigter i orientaliska frågan. I ett argument mötas alla de oafhängiga bladen: Czaren har med djerfvare streck och bjertare färger på väggen målat den turkiska katastrofen och den rol, som han dervid ämnade spela, än någon i politikens hemligheter oinvigd någonsin kunnat drömma om. Han har afslöjat sina planer i samma ögonblick han lyckönskade grefve Aberdeen till hans inträde i ministeren, och dock fortfor engelska ministeren hela månader att bygga på och åberopa Rysslands officiella fredsförsäkringar, som stodo i motsägelse med de hemliga antydningarne från ryska kabinettet och czarens krigsrustningar. Starkast angriper M. Herald engelska kabinettet. Af de offentliggjorda handlingarne, heter det i denna tidning, kan man se, att de icke äro fullständigt meddelade, att flera ställen äro uteslutne och att icke alla brefven blifvit förelagda parlamentet. Det är Rothschild i London som afslutat lånet med Turkiet på 2,200,000 K, till 85. Det bär 6 4 renta och skall återbetalas på 15 år. Namik Pascha, som flera månader uppehållit sig i vestra Europa för att negociera ett lån för Porten, har alltså slutligen lyckats i sina bemödanden. Rillon am lLluctfartanc frigifvanda fär främ.