det hans mening att återsända så mycket af benningarne som han ansåg utgöra Johannas lott, men som han var nog oförsigtig att dessförinnan kasta sig i högt spel, dels för att öka sin lott, dels för att döfva sina samvetsqval, förlorade han snart allt och måste begifva sig till mellersta Amerika. Der ingick han i krigstjenst, förde ett äfventyrligt lif, var än handlande, än fribustier; slutligen greps han af hemlängtan, återvände till London på ett engelskt fartyg, gjorde skeppsbrott, förlorade allt det lilla han egde och kom hem till Sverige som tiggare. Det vanliga förhållandet att brottslingar af en oemotståndlig hemlig makt dragas till skådeplatsen för sina dåd, inträffade äfven här. Ekeby var medelpunkten i den trollkrets, hvaruti hans hela lif rört sig; så länge han ännu var ung och lidelserna sysselsatte honom med andra föremål, hade han en motkraft mot det ständiga begäret att återvända dit, men när han nu åldrades och började blifva svagare, följde han lik en farkost, hvars åror och roder inga armar förmå att föra, redlös med hvirfveln, till det svalg som drog honom. (Forts.)