Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 mars 1854, sida 1

delen att eleverna der ofta finge tillfälle att se hurt det tillgår vid fartygs byggande och reparerande, oct dels den att de emellanät kunde, mot en billig afgil till skolan, emplojeras vid utförande af sådana arbe ten ombord å fartyg vid varfvet, som fordra ökad ar betskraft. Till lärare kunde antagas sådane äldre el ler utan emploj varande sjökaptener och styrmän, son till lärarekallet visade sig vara kompetente. Vinterti den, då de fleste af dessa äro hemma, kunde de gag na rätt mycket, genom att i deras resp. äustorter. folkskolor, meddela undervisning i sjömansyrket, et par timmar i veckan, och torde i så fall det säkerli gen billiga lärarearfvodet erfordra blott ett måttlig statsanslag, i förhoppning på hvilket de särskilta kom munerna sjelfva tillsvidare kunde bekosta nämnde un dervisning. Härvarande sjömanna-sällskap gjorde, är 1840, bör jan med sin tackelskola, en undervisnings-anstalt fö sjömän, hvilken torde vara förtjent af ständernas upp märksamnet och ett årligt anslag, alldenstund den af ser att gagna Sveriges såväl örlogs-Som handelsflotta men icke utan alltför kännbara uppoffringar kan a sällskapet ändamälsenligt fortsättas Det vore der jemte önskligt att Götheborgs resp. skeppsrederier vil le, genom subskription, om hvilken nämnde sällskaj lärer komma alt särskilt hos dem annalla, forbindsig att till sjötjenst antaga de unga ur skolan utgåen de eleverna. Rederierna verkade derigenom otvifvel aktigt för silt eget intresse, på samma gång de skänk te en kraftig medverkan ät ett allmännyttigt företag. Målle tminstone något göras för den uppväxand sjömanna-generationen! Å. — (ö(—