Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 mars 1854, sida 2

AQA —CAAAA dast är första divisionen af engelska östersjöI förenar sig en fransk eskader. I utländska tidningar menar man, att, i händelse RyssSkader som af oss utrustas äfven skulle stöta de emellan de vestra makterna och Ryssland, står deri, att det bekräftar sig att engelska östersjöflottan under befäl af sir Charles Napier Lördagen den 11 dennes lemnat Dönerna. Dagen förut hade flottan mönstrats af drottningen. Parlamentets medlemmar öfvervoro mönstringen. Enligt amiralitetets order skulle flottan den 14 inträffa i Kattegatt på höjden af Götheborg. (Dessa order hafva blifvit uppfylda, ty enligt enskilta underrättelser har flottan i förrgår och i går varit synlig utanför våra kuster, närmare danska landet, senast på höjden af Trindeln.) Det är dock att märka att här icke är fråga om hela östersjöslottan, utan att det enflottan som den 11 lemnat Dunerna. Denna första division, som i och för sig utgör en fruktansvärd flotta, räknar 23 fartyg, deraf 13 linieskepp och 9 skrufskepp med 1326 kanoner, 13,326 mans besättning och maskiner af 8340 hästars kraft. Hela engelska flottan skall bestå af cirka 50 segel, och med den land ej erkänner Sverges neutralitet, den etill de allierade flottorna. Under förbidan på fientligheternas öppnanföra de ett pennkrig emot hvarandra. Det är en märklig företeelse att pressens värsta fiender och vedersakare nu anlita detta af dem så fördömda medel för att rättfärdiga sig inför allmänna opinionen och söka vinna den på sin sida. Så ser man J. de S:t Petersburg innehålla en lång artikel till svar på lord John Russels tal uti underhuset den 17 Febr. Under detta pennkrig har äfven från Rysslands sida utkommit ett nytt dokument, ett s. k. memorandum, hvilket af ryska kabinettet adresserats till alla dess diplomatiska agenter i utlandet och af dessa meddelats de hof, vid hvilka de äro ackrediterade. Detta memorandum innehåller ett detaljeradt försvar för Rysslands politik i orientaliska frågan från dess början till nuvarande ögonblick. De som räknade på, att Österrike skulle ansluta sig till de vestra makterna emot Ryssland, hafva missräknat sig. Båda de tyska stormakterna, Österrike icke mindre än Preussen, skola, enligt hvad till Paris från Wien och Berlin ankomna depescher gifva vid handen, förblifva allierade och bevara en sträng neutralitet. Wienerkabinettet betygar sina sympathier för den sak, som de vestra makterna försvara; men i verksamt deltagande uti de händelser, som kunna inträssa, går det icke langre an som föreskrifves det af Osterrikes egna, enskilta intressen. Franska lagstistande församlingen och senaten hafva med acklamation bisallit regeringens förslag att upptaga ett statslån på 250 mill. francs för kriget. Lord Clarendon har tillkännagifvet i engelska öfverhuset, att depescher inträffat ifrån Konstantinopel, enligt hvilka det alleredan nu blifvit de kristne medgifven lika rått med musulmånnen att viutna inför domstolarne. Om grekiska upproret äro underrättelserna mycket knapphändiga. Insurgenternas aktier synas oss stå ganska dåligt. De hotas med anfall från 2:ne motsatta håll. De skola vara försvagade och modfälde efter de fruktlösa stormlöpningar de företagit emot Artas citadell. En notis från Wien af d. 8 förmäler bestämdt, att furst Paskiewitsch utnämnts till general-en-chef för ryska Donauarmen. Hans instruktioner sägas föreskrifva honom att t. v. inskränka sig till blott försvar. Det bekräftas äfven från flera andra håll, att Ryssarne öfvergifvit alla planer att gå öfver Donau och nu endast tänka på att försvara sig i Donaufurstendömena. De allierade flottorna hafva fått order att göra sig i ordning att åter inlöpa i Svarta hafvet. I grannriket Danmark förhandla båda thingen en adress till konungen om ministrarnes afskedande.