Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 mars 1854, sida 1

Ä2 — — — — — Amerika, i följd hvaraf jag icke anser mig behöfva vidare besvara lögnoch smädeskriften, i hvad den mig beträffar, samt på grund af de skriftl. intyg. jag dels eger, dels skall söka förskaffa mig från vederbörande auktoriteter, och då allmänt kändt är, med hvilken noggranhet föreskrifterne i engelska lagen om emigranter af vederbörande kontrolleras, är jag förvissad att den niding, som af egennytta och under ett lånadt namn sökt fläcka min heder, blifvit fullkomligen blottad och af hvarje rättänkande föraktad. De hrr redaktörer, som uti sine tidningar möjligen lemna rum för Hellgrenska smädeskriften torde benäget äfven införa detta besvarande. Götheborg den 3 Mars 1854. J. O. Johnson. Att det i H. T. införda brefvet verkligen var ifrån Amerika, hvilket hr Johnson betviflar, torde vi ej behöfva förklara, då detta en gång blifvit sagdt. — Hvad angår hr Johnsons upp: lysningar om den engelska lagstiftningen röran de emigrantskepp, det antal passagerare de få medtaga och det mått af proviant, hvarmet de böra vara försedde, o. s. v., så är detta os: ej obekant; men lika väl känna vi äfven at dessa föreskrifter icke alltid efterlefvas, utar sastmer ganska ofta öfverträdas. Ett vigtigar argument emot brefskrifvarens uppgifter ligge deri, att hr Johnson icke vid den uppgisna ti den skickat några emigranter till Newyork, li kasom att han alldrig assändt någon perso med namnet Gårdman. År detta förhållan de sannt, hvilket måste antagas till dess an norlunda styrkes, lärer väl något misstag hä hafva ägt rum, och hr Johnson vara oskyldi i afseende å denna del af den mot honon rigtade anklagelsen. — Då emellertid mång menniskors väl och ve beror på hrr kommis sionärers samvetsgrannhet och oegennytta, ä det vår afsigt, att icke släppa denna sak, förr än den blifvit någorlunda utredd, och tord vi längre fram på våren eller sommaren blifv i tillfälle att ifrån kända personer i Amerik erhålla fullt tillförlitliga upplysningar i dett hänseende.