ver, att en tredje slotta skall utrustas, bestående af 10 linieskepp, 14 fregatter och 15 korvetter. Öfverbefålet öfver denna flotta är anförtrodt viceamiral Parceval Deschenes, och till dennes närmste man i befälet är utsedd kontreamiral Pönaud. Den icke officiella afdelningen börjar med en skrifvelse från prins Napoleon till kejsaren, hvari prinsen anhåller om att få deltaga i tåget till Turkiet. Derefter följer ett cirkulär af utrikesministern Drouin de Lhuys till alla franska sändebud och konsuler i utlandet, med det förstandigande, att, i kraft af den emellan England och Frankrike ingångna allians emot Ryssland, engelska undersåtarne hafva att i sina intressen och handel åtnjuta allt det beskydd och understöd af franska konsulaterna och örlogsfartygen som franska undersåterna. Samma instruktioner hafva de engelska agenterna erhållit i afseende på franska undersåternas handel och intressen. Franska hjelptrupperna inskeppas dels i Toulon dels i Algier, från hvilken sistnämnde plats redan afgått 3 bataljoner per Asmodee. Det heter nu, att de skola bestå af 5 divisioner, under generalerna Canrobert, Pelissier, Foret, Bosquet och prins Napoleon. General Dallonville skall kommendera artilleriet, utan att derför hafva en egen division under sitt befäl. General Mac-Mahon skall kommendera trupperna i Rom, som skola betydligt förstärkas. En telegrasdepesch från Wien af den 26 Febr. förmäler, att grekiska upproret i Epirus fortfarande är i tilltagande. Arta är intaget och Preresa hotas. Två engelska ångsregatter hafva från Corsu afgått till Prevesa. I lilla Wallachiet har fallit så mycket snö, att vägarne äro osarbara. Armernas ställning var oförändrad. Den turkiska var försvagad genom de krigiske Albanesernes hemtågande. Man hoppades dock på deras snara återkomst, i fall de oroligheter, som hota deras hembygd kunna förebyggas. Ostindiska öfverlandposten har anländt till Triest med notiser från Bombay af d. 28 Januari. En engelsk kapten Phayre har skickats som fullmäktig i ett specielt uppdrag. Det synes häraf, som Engelsmännen önska befästa freden med Birmanerna, för att få friare händer i afvärjandet af de faror, hvarmed Ryssarnes intriger och förehafvanden hota deras besittningar i Indien. Det lär nemligen vara fullt säkert att Ryssarne d. 11 December, efter 32 dagars belägring intagit staden Khiva. Enligt en annan version, som dock förtjenar mindre tillit, skulle ryska arm6en blott nalkats Khiva på 2:ne dagsmarschers afstånd, men Rysslands planer skulle hafva krönts med den framgång, att khanerna i Khiva och Bokhara slutat en olloch desinsiv-allians med Ryssland och Dost Mohamed, Afghanistans beherrskare. Denna allians, hvars tillvaro man dock t. v. torde få betvifla, skulle naturligtvis vara riktad emot Engelska riket i Ostindien. Från Spanien har man på telegrafväg följande underrättelser. Den bataljon, som sorklarade sig för Concha, låg i garnison i Sarragossa. En öfverste blef dödad vid tillfället. Insurgenterna skulle imellertid hafva blifvit förjagade och aftågat i riktning emot Huesca. Ett kongligt dekret af d. 22 Febr. förklarar hela Spanien i belägringstillstånd. Ministeren iakttager en fast hållning. (Enligt enskilta underrättelser lär dock dess ställning vara ganska kritisk.) Ett stort antal af oppositionens medlemmar hafva arresterats. AAAAAA3.z:: — 92A rr