Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 mars 1854, sida 1

yt ve MS (4GTD RKus pa ÖStumpen. den raskaste gossen under uppsigt af skolans öfverlärare eller bestyrare, m:r Shields, och en underlärare; i flickskolan bestod lärarepersonalen af m:rs Shields och en ung flicka. M:r Ellis hade förut med stor belåtenhet omtalat m:r Shields och uppmanat mig att göra hans bekantskap; han var den mest begåfvade af de män, hvilka han vunnit och bildat för sina skolor. Jag väntade således en timme för att höra ett föredrag af m:r Shields, och jag kan icke säga, att tiden föreföll mig lång. Man känner ju glädje och välbehag då man går öfver ett sädesfält, ser den välberedda jorden och de friska, gröna spirorna, under det att solen skiner och insekterpa surra omkring. Men hvad är detta i jemförelse med ett fält, der menskliga spiror växa i god jord, i frisk luft, der kärleken sänder solvärme och det vaknande barnaförståndet surrar och der man icke behöfsver hafva onaturligt fina öron för ett höra gräset gro. Klockan 104 samlades gossarne nen amfitheatraliskt inrättad sal, och m:r Shields höll ett föredrag öfver en liten bit hvitt socker och en thEsked pudersocker. Först måste barnen uppgifva sockrets egenskaper, t. ex. utländskt, hårdt, sprödt, poröst, krystalliskt, upplösligt, sött. Han frågade dem huru det tillverkades, af hvilken planta (sockerröret förevisades), och på hvilket sätt. Han uppritade maskinen, valsen, genomgick och förklarade reningsmethoden. — Sågen J det icke i fjol på erposltionen? — Derpå uppgåfvo gossarne alla de ställen, der sockret tillverkas, och beskrefvo resan, som fartygen göra, för att föra det till England. Dernäst undersöktes, alltid medelst frågor och svar, hvad England utför i vederlag för sockret, såsom manufakturvaror, maskiner, och det frågades, hvarför England icke sjelft bereder socker och Indien eller Brasilien icke sjelfva förfärdiga bomullsvaror, kläden, jernvaror, maskiner. Det upplystes då småningom, att industrien väsendtligen beror på de af naturen gifna vilkoren och handeln på ömsesidigt behof. Det frågades nemligen: Vore det omöjligt att omvända förhållandet? — Nej. — Hvarför förändrade man det då icke? Fransmännen hade ju verkligen till en del gjort det. Men deras socker skulle i England komma på 6 pence skålpundet, och vore dock icke så godt. Samma förhållande skulle inträffa, om Indierna eller Brasilien ville försöka frambringa något, hvartill England enligt naturförbällanden är närmare, och som det derför kan leverera billigast. Samtalet återvände till sockerproduktionen och kolonierna och var snart djupt inne i den engelska kolonialoch handelspolitiken, utan att disciplarne märkte det, ja, jag vågar väl säga: atan att språket hvarpå det talades, visste något derom. Och allt detta kom från en thåsked socker. Ja, sade m:r Shields sedan skämtande, när barnen dricka thåe eller katfe, så böra de väl veta hvad de dricka. Det är icke sannolikt att många danska barn på detta sätt veta hvad de äta och dricka, knappt nog många danska studenter, ja sjelfve de ärade riksdagsmännen må icke förtryta om man hyser något tvifvel äfven hvad dem beträssar); men det torde kanske trösta dem, att då Richard Cobden en gång var närvarande i skolan, förklarade han, att tre fjerdedelar af engelska parlamentet icke känna statsekonomi så val som dessa handtverksbarn. Ingenting tyckes, då man hör dylika undervisningssamtal, vara så svårt och inveckladt, att det icke kan fullkomligt tydliggöras och frågan derom besvaras af lilliga barn. Men det kommer också an på. hvem som frågar. En mängd saker, hvilka betraktas såsom mycket svåra, äro väl endast en sammanhängande rad af enkla sanningar; men det fordras ett snille att se och begagna detta enkla sammanhang. Och så mycket är säkert, att man icke gerna kan vara närvarande här utan att önska, att man ännu vore barn och finge gå i en sådan skola. Klockan 12 gaf m:rs Shields en lesson för flickorna. Den gass öfver en pennsjeder, och derifrån steg man småningom till de särskilda fågelarterna. Jag var den goda frun mycket förbunden för hennes föredrag, dels derför, att hon gjorde sig stor möda, dels derför, att jag af hennes brister tydligen kom att inse, hvilka utmärkte män Ellis och Shields äro. Jag vet icke om denna sak intresserar läsarne så mycket som mig; men jag önskar att lifligt intressera dem derför och beder dem således hafva tålamod och följa med för att se, huru man väcker barnens längtan efter att emottaga detta slags undervisning, t . ex. i fysiologi. Vid en sådan början har jag icke sjelf varit närvarande och begagnar mig derför af ett meddelande af m:r Cmbe 3. en af m:r Ellis vänner. Jag hade en klass af 22 gossar, arbetssolks barn, som aldrig lärt annat an en smula läsning och skrifning i en skola. De voro mycket odygdige och olydige, så att det i början var nästan odrägligt. Sedan jag med någon svårighet fått dem i styr, frågade jag: Hvem har skapat eder? — De ropade alla: Gud! ty de hade någonstäades fått litet religionsundervisning. — Jag frågade: Hvaraf vet ni att Gud har skapat er? — Endast t å af dem uppgåfvo ett bevis, detta bevis var, att bibeln berättar det. bet är en god grund, sade jag; men tjugo af eder visste det icke, och har niicke lust att lära känna ett annat bevis? — Jag hemtade nu ett — — . Månne icke detta äfven kan gälla om Sverige? ) Författaren till The constitution of mank, af hvilken, utom de amerikanska estertrycken, äro sålda 80,000 exemplar.