VvUCAUIHM Ull 14804lfB344 SVEv SMA SfM MIO L2LAL — Den I Mars. Vår ärade kollega i Karlskrona, Blekingsposten, har villsarit vår hemställan till de sakkunnige, att upplysa allmänheten om det verkliga förhållandet med Sverges flotta, hvad linieskeppen angår, alldenstund man härom hyst ganska mörka föreställningar, hvilka isynnerhet blefvo bekymmersamma, då f. d. sjöministern grefve Platen afgaf sin officiella berättelse i ämnet. Blekingspostens förf:e, hvilken ej, efter hvad vi på grund af signaturen förmodade, var en insändare, utan medarbetare i tidningen, upplyser, till svar på våra sednaste förfrågningar, att af de båda linieskepp, som äro under byggnad, är det ena blott till 1 och det andra blott till hälften färdigt, hvarvid man erhåller den märkliga underrättelsen, att det förmm S — sta sartyget varit under byggnad allt sedan år 1825 och det sednare sedan år 1832. Man har alltså behöft nära 30 år för att få ett linieskepp färdigt till 3, och 22 år för att få ett annat halflardigt. Under tiden har blott ett enda linieskepp blifvit byggdt, nemligen ÅÅustaf d. Store, som blef färdigt 1832. Endast detta förhållande är i hög grad egnadt att väcka dubier rörande vår sjöförvaltning, och vi taga oss på grund deraf friheten att ännu engång besvära vår aktade kollega, som bör lätt kunna underrätta härom, med begäran, det han måtte upplysa, hvad man å Karlskrona skeppsvarf utfört under t. ex. de sista tio åren med de medel, som till flottans materiella behof varit anslagna. En liten kalkyl, med å ena sidan de beviljade anslagen och å andra sidan de byggda och reparerade fartygen, skulle vara af högsta intresse att se offentliggjord. Det borde ovillkorligen vara regeringens skyldighet att i Sverge, likasom man gör i Norge, till hvarje riksdag framlägga en tablå i detta hänseende, men då regeringen häri, såsom i mycket annat, skyr oflentligheten, bör det, för sakens skull, vara ett, om ock besvärligt, dock kärt åliggande för pressen, att fullgöra hvad regeringen uraktlåtit. Man skulle vara Blekingsposten ganska förbunden, om den ville åtaga sig en sådan möda, ty vi kunna upprigtigt försäkra, att det ej är af begär att klandra, utan af verkligt bekymmer för den i så många grenar af vår förvaltning, särdeles hvad vårt försvarsverk angår, rådande planlösheten och misshushållningen, som vi begära dessa upplysningar, önskande ingenting högre än att våra farhågor måtte besinnas ogrundade. Blekingsposten inser lika väl som vi hvilka stora tjenster en sjelfstandig press kan göra ett land just på denna väg, och har således varit mot oss ganska orättvis, då den påstått att vi velat Lutmåla linieskeppens tillstånd så bedrösligt. Likasom vår kollega, anse vi sjöförsvaret vara en af nationens lifsfrågor, men just derföre anse vi det vara skäl att följa denna angelägenhet med stor uppmärksamhet. Om detta försvars tillstånd år i verkligheten bedröfligt, så bjelper det sannerligen ej att kasta någon hemlighetsslöja öfver saken; är tillståndet deremot godt, så är det lätt visa farhågornas grundlöshet. De upplysningar BI. Posten redan lemnat hafva varit ganska glädjande, ehuru vi tyvärr befara, att mycket i verkligheten visar sig annorlunda än på papperet. Sedan H. T. ur räkningen af våra 10 på papperet skyldrande linieskepp affört de två, som voro under nybyggnad, hvilket, enligt Bl. P:ns eget medgifvande, varit rigtigt, afförde vi äfven de två gamla skeppen Fäderneslandet och Manligheten. Bl. P. upplyser med anledning häraf, att Fåderneslandet, ehuru det sattes i sjön 1783, ännu är i det skick, att det behöfver blott en obetydlig reparation för att kunna vara effektivt i ytterligare många år. — Deremot medgifver Bl. P., att skeppet Manligheten icke är dugligt att utgå på