kala ön icke hade tillräckligt utrymme för den sorgliga skörden. Sergeanten, som genom de förut aftalade signalerna blifvit underrättad om hvad som skett, förde Francine bort till kanten af sin klippa, och barnet knäböjde och bad för sin mor i samma ögonblick som hennes likbegangelse försiggick på den andra sidan af sundet. Detta dödsfall var det sista. Liksom de försoningsoffer, hvilka gingo i döden för att mildra gudarnes vrede, tycktes Genevieve genom att nedstiga i grafven, hafva tillslutit densamma öfver sig. — Fjorton dagar sednare ströks den gula flaggan från stången vid karantänshuset och de återställda patienterne seglade åter bort med fregattens slup, utan att på den nakna klippan qvarlemna några andra, än en man, hvars hår blifvit hvitt, och ett sorgklädt barn. flat