den n. v. svenska ministeren bibehåller den, stödd på ett parti, som ställer en bal framför statsangelägenheter, och dess handlangare behaga såsom fäderneslandets fiende stämpla en och hvar, som anser att just fäderneslandets välfärd kräfver, att dess öde läggas i sådana personers händer, som hafva vilja och förmåga att rätt leda oss i farans stund, d. v. s. andra personer än de som nu bekläda taburetterna kring konungens rådsbord. Om fordringarne härpå, till följd af stundens förhållanden, tystnat, så qvarstå de icke desto mindre i oförminskad kraft. Och då man återhåller dem, blifva de endast så mycket mer komprimerade.