Något om, buru den engelska demokratien uppfostras. Skalderne berätta ofta om en verld, som är dold af den I synliga. I Hafsfruen t. ex. föres man genom skeppsbrott ned till en verld under hafvet, der milda och I kärleksfulla väsen föra ett lyckligt lif. Så kan det hända, att fremlingen, antingen af slump eller genom egen ansträngning kommer ifrån den london-ka oceanen af bus, från den böljande, larmande, stormfulla verlden, från valstriderna, maskindånet, omnibusarnes rullande o. s. v. in uti en tillvaro, som i oändlighet I tyckes utsträcka sig under och ofver denna första, en I tillvaro, om hvilken man först på länge icke har någon sörestallning. och som man derpå ser öfverallt, sedan ögat först blifvit öppnadt. Här äro också strid och partier, men de stå i en annan ordning och med ett annat föremål; också här finnas oskönhet. trasor, svält, rikedom, storhet, men allt har en annan betydelse, allt belyses af ett annat ljus. — Vill lasaren inträda med i denna verld, der solljuset kommer matt genom hafsböljorna, som äro osvanför? Men må han förut bereda Sig på, att här är ingen annan poesi än den, som kan finnas i den största, tarslligaste enkelhet och sanning. Mr hllis. I hörnet af New-Broad Street och Winchester-Street, icke lånet ifrån banken, är ett sjöassurans-kontor. Kommer man emellan kl. 10 och 4 och frågar ester ——— ———