Men vi vilja höra hvad Johan Johansson säger: (sedan han omförmält, hurusom denna ö, af ungefir 2 qvardratmils storlek, genom traktaten i Versaills dn 1 Juni 1784, blifvit af Frankrike afträdd ät Sverige såsom ett vederlag för den nederlagsfrihet, som svenska regeringen beviljat franska varor i Götheborg, och hurusom under kontinentalsystemets tid ön i sin cgenskap af frihamn lemnade en betydlig tullinkomst och befann sig i lyckliga omständigheter, dels tillfölje af den högt uppdrifna odlingen kring hela Westindien, samt räknade en befolkunng af ända till 20,000 innevånare, — anmärker Johan Johansson, att det väl icke var utan skäl, som ön 1812 öfverlemnades åt Kgl Maj:t för att ställas under dess omedelbara förvaltning, enär tullintraderna då stego till 400.000 rdr. Der beskrifning Johan Johansson lemnade öfver öns förfall uppgifver, att hela befolkningen nu anses utgöra blott 2,700 personer, hvaraf 8 å 900 hvita, tiil största delen af fransysk härkomst. Med ett aftynande åkerbruk och odlingen af bomull, socker, kokos och kaffe nästan upphörd, ställdes ön vid 1844 års riksdag åter under Sveriges allmänna dräts:l och förvaltning, med den skillnad likväl, att ön i stället för att lemna statsverket ett billigt tillskott för det skydd den åtuju er, tvertem befinner sig i sådant lägervall, att den tarwar kännbara uppoffringar a statens sida. Inom riksstånden gjordes också vid samma riksdag ganska skarpa anmärkningar emot bibehållandet af en koloni, som i händelse af behof hvarken kunde erhålla näårot kraftigt försvar eller skänka Sverige någon fördel för dess -otjenliga förmynderskapX. Emellertil kunde man då hvarken förena sig om statsutskottets åsigt att mot skälig ersättning afträda ön åt en annan makt eller om den, synnerligen i bondeståndet, framkastade planen att låta ön sköta sig sjelf. De uppoffringar svenska statsverket sedan 1844 fått vidkännas i och för denna koloni i förening med det beklagliga skick, hvari den fortfarande sig befinner, så att Kongl. Maj:t vid innevarande riksdag nödsakats an ytterligare hemställa om ersättning till statskoutoret för förskjutna medel, under de sista åren icke mindre än 33,450 rdr eller nära dubbelt mot hvad sednaste ständer förslagsvis anvisade i händelse af behof och i hopp om möjlig ersattning att af riksgäldskontoret utbetalas, och det utan att ön eger hvarken ordentligt försvar eller ens helsooch själavård. Till stöd för dessa uppgifter åberopade Johan Johansson uppgifter i Tidskrift för Sjöväsendet, deri det heter, att det är en blott tillfällighet om läkarebefattningen är tillsatt; att för närvarande ingen läkare finnes der och att de som hafva råd söka läkarehjelp på danska ön S:t Thomas, men att de fattiga alldeles måste undvara sådan. För gudstjenst hålles en katholsk prest af Guadeloupes kyrkostyrelse på ön; men lutheraner och öfriga protestanter äro utan själasörjare. Stundom kommer dock en reformert prest ifrån den engelska ön Anguilla och håller en slags missionspredikan på S:t Barthelemy. Gustavias hamn är en af de bättre i Westindien. I den yttre kunna svära fregatter ligga, men i den inre icke öfver 10 fots djupgående fartyg. Hamnen är försvarad af 3:ne batterier, på hvilka tillsammanstaget finnas 39 st. kanoner af oIka kalibrar ifrån 24 skålp. till och med 2 skålp., men af dessa äro alla kasserade med undantag af 6 st. 6-skålp. kanoner. Utom denna rostätna artilleripark finnes en arsenal innehållande 72 muskötter. Garnisonen består af en batteriofficerare, samt en värlvad trupp af 3 korporaler och 18 man soldater. Dessutom finnes en milis af 300 man. Detta gör, att man med allvar måste gripa verket an för att på det lämpligaste och för folkrätten minst kränkande sätt befria vårt statsverk från utgifter, dem det hvarken har några fördelar af eller skyldigheter att utgöra, så mycket mer som utgisterne till statsverkets behof dessutom äro ganska kånnbara för de skattdragande; och det är i betraktande häraf, som Johan Johansson nu föreslår, att ön S:t Barthelemy helt och hållet skiljes från svenska kronan med full rätt för dess invånare att antingen öfverlemna sig och egendom åt någon annan makt sar att under densamma åtnjuta skydd, eller ock utse ät sig hvilken styrelseform de behaga: — kejsaredome eller republik; salut att de af öns invånare, hvilka äro södaee svenskar må ega rått alt till fädernes landet återvända; och om de varit statens embetsoch tjenstemän, för framtiden njuta underhåll på allmänna indragningsstaten. Ett sådant sätt att gå tillväga, menade Johan Johansson, skulle mera öfverensstamma med svenska lynnet, som vill genom krig eröfra eller förlora provinser, men aldrig sälja dem. Häremot anmärktes dock af förre talmannen Nils Persson, att ett sådant sätt att öfverlemna S:t Barthelemys invånare åt sitt öde, möjligen kunde anses stridande mot folkrätten och uppbesvärja andra makters hamnd. Deremot önskade han en begäran af Ständerna att Kongl. Maj:t måtte på diplomatisk väg söka bereda öns öfverlemnande åt annan makt eller dess erkännande såsom sristat. Wassmuth, som genom anförvandter, hvilka vistats på ön, erhållit kännedom om förhållandena, bekräftade icke allenast Johan Johanssons skildring, utan förklarade att ställningen der var ännu sämre, hvarföre han instämde med Johan Johansson och önskade att statsutskottet måtte för upplysningars erhållande kommunicera sig med guvernören öfver kolonien, öfverste — a —