yttranden af Lidell och kapiten Scobell, i hvilka yttranden den gamla sarhågan åter uttalades, att det oinskränkta användandet af fremmande matroser på brittiska fartyg skulle göra ett slut på det nationelt engelska matrosväsendet och att örlogsmarinens kraft derigenom skulle brytas. Slutligen erhöll hr Cardwell tillåtelse att inkomma med sin bill, som också genast lades på husets bord. De i går afton och i dag på morgonen anlända utländska posterna äro magrare på notiger än förhållandet på länge under denna händelserika tid varit. HHsrunnom har den 9 passerat Calais och således lemnat England. N Orloff har den 8 afrest från Wien. :Öster. Cor. har, i afseende på hans sändning, en upplysande artikel, som låter mycket fredligt. Lloyd, rörande resultatet af Orloffs sändning, hafva erfarit, att Österrike förblir neutralt, men är beredt att på nya grundvalar i förening med Preussen söka medla fred emellan Ryssland och de vestra makterna. Ryssland afstår från sin fordran att direkte underhandla med Turkiet. Är detta sannt, hvilket likväl t. v. får betviflas, så har Rysslands förödmjukande redan börjat och hopp vore för handen att kriget skulle kunna förebyggas. Underhandlingarne äro f. n. afslutna, men den stillhet, som derigenom inträdt i de diplomatiska förbindelserna, lär verkligen uppvägas genom den ökade verksamheten al de ryska ministrarne i Berlin och Wien. Från Frankrike har man en högst vigtig nyhet. Fransku flottan i Brest försaktas hafva fått order att begifva sig till Ostersjön. Orderna skola den 6 inträffat i Brest. Fartygen hafva gjort sig segelfärdiga, och troddes redan d. 8 skola löpa till sjös. Det är dock icke gerna tänkbart, att franska flottan redan så tidigt på året begifver sig direkte till Östersjön. Det är derför ej osannolikt, att den, om den nu genast styr kosan till norden, en tid kommer att uppehålla sig i Nordsjön. LIndep. helge har bekommit en skrifvelse från Konstantinopel af d. 25, hvilken bekräftar underrättelserna om flottornas inlöpande i Svarta hafvet. Eskadrarne, som återvändt till Konstantinopel för att proviantera, hade redan d. 25 till en del åter gått till sjös. Denna dag hade nemligen en division linieskepp och ångfregatter lemnat ankarplatsen vid Beikos; de andra skulle utlöpa om ett par dagar. Om en rörelse i riktning emot Sebastopol, hvarom talades i telegrafdepeschen från Marseille, nämnes ingenting i denna skrifvelse. General Baraguay d Hilliers skulle d. 26 anträda en resa i grannskapet kring Konstantinopel, dit han väntades tillbaka d. 28 eller 30. Enligt underrättelser med landposten från Konstantinopel af d. 27 hade 6 fartyg af de förenade flottorna åter beledsagat turkiska fartyg med trupper och krigsförråd till någon punkt på asiatiska kusten på svarta hafvet. Ryska flottan befinner sig, enligt dessa underrättelser, vid ryska kusten och i Sebastopol. En engelsk ångare hade visat sig vid Odessa. Enligt Gazette de Midi, har Caradoc d. 4 dennes lemnat Marseille med bestämda instruktioner för lord Stratford och general Baraguay dHilliers. I en notis från Konstantinopel utan datum förmäles, att en för freden fördelaktig ändring skett i turkiska ministeren. Riza Pascha skall hafva utnämnts till seraskier (krigsminister) och Achmet Pascha till kapudan Pascha eller sjominister. Riza Pascha har varit turkiskt sändebud i St. Petersburg, och det är på denna grund som man bygger den suppositionen, att han skulle ega ryska sympathier eller åtminstone icke vara så fiendtligt sinnad emot Ryssland, som den hittills varande krigsministern, som är en af krigspartiets förnämsta stödjepelare. Man torde dock mycket hafva misstagit sig om Riza Paschas karakter. En i Konstantinopel sig uppehållande tysk skref redan d. ——17äk7—