Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 februari 1854, sida 3

Styckegods. Omer Pascha. Om denna man berättas, att han icke allenast utmärker sig genom sin saltherretalang, hvarigenom han förstått att sätta turkiska gränsen i ett förträffligt försvarstillstånd, utan äfven genom den mildhet, hvarmed han umgås med sina soldater, af hvilka han är utomordentligt älskad. Han besöker dem ofta i deras tält, talar med dem och nämner till och med många vid namn. Han är innerligt fästad vid sin hustru, en ung, blond och behaglig qvinna, samt är en öm fader mot sin dotter Emine, en liten söt flicka, 9 år gammal, hvilken han ofta har med sig då han rider omkring i trakterna af lägret. Man ser honom också ofta med Emin i knäet köra omkring i en liten öppen kalesch, förspänd med fyra hastar; bakefter följer i en annan vagn barnets franska guvernant. Vagnen eskorteras af en half sqvadron hussarer. Stundom rider fältherren på en ståtlig skymmel, åtföljd endast af en betjent, som för med sig hans långa turkiska tobakspipa. Ben dyrbharaste hok i Hamburg eges af en person, som öfverhufvudtaget räknas bland stadens märkligaste originaler och som hela sitt lif igenom haft en synnerlig förkärlek för alla möjliga slags papperspengar. Icke frågande efter räntorna, har han sedan många år tillbaka samlat dylika sedlar af alla sorter och olika belopp Engelska och franska banknoter, österrikiska sedlar, preussiska statsobligationer, kort sagdt alla möjliga sorter pappersmynt äro i all förtrolighet förenade uti ett med guldsnitt försedt maroquinpraktband, hvari sedlarne den ene efter den andre äro uppklistrade på fint papper. Egaren har ordnat dem på bästa sätt och aldrig har väl en prest med mera andakt genomläst psalmboken, än denne ovanliga kapitalist morgon och afton genomblåddrar sin bönbok, hvars innehåll uppgår till minst 10,000 Thaler (öfver 25,000 Rdr Res). Mången läsare önskar säkerligen