koliska naturskönheter jag aldrig rått kunnat uppfatta. Och, hvad som är ännu besynnerligare, han qvarstannade der i flera år. Har du icke hört talas om honom der? Han hade ett mycket borgerligt namn ... jag tror han hette Robert eller något deråt .. jo, så var det! .. — Och vidare? — (Jo, så återgaf en berömd ögonläkare den här lilla flickan synen. Fadren reste med henne till Genf, der hon förälskade sig i en äfventyrere, som enleverade henne, sedan fadren nekat honom flickans hand. Hennes far hade alltså genomskådat den uslingen? — Ja, så helt och hållet, att de knappast hunnit till Milano, innan älskaren försvann med allt det guld och alla de juveler han lyckats så fatt uti. Man påstod, att den gunstig herrn redan var gift i Neapel och var dömd till döden i Padua! — Och herr Robert? — Herr Robert dog af sorg häröfver; hans död väckte emellertid intet vidare uppseende. Han var en svärmare med bizarra och öfverspända id6er och hade bland annat haft det besynnerliga infallet att vilja gifta sin dotter med en blind. Hvad säger du om detl — Den olyckliga 2 — h, hon är icke så olycklig som du tror,