Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 1 februari 1854, sida 2

— — — Motioner af representanter från Länet. I vördsamt memorial! Med fästadt afseende på af mine Committenter mig gifvet uppdrag, går jag att föreslå en ändring uti ett förhållande, hvars beskaffenhet är sådant, att jag icke har skäl hysa något tvifvel det ju mitt förslag rörande detsamma skall vinna Ståndsbröders och Rikets öfriga Ständers bifall. Frågan gåller sättet för utgörandet uf Kronotionden i Tjörns Hårad af Bohus Lån, och hvilket sätt utan att i ringaste mån gagna tionde tagarne likval är för tiondegifvarne nästan lika betungande som skatten i och för sig sjelf. Denna Kronotionde, donerad till Marstrands kyrka och skola redan under Danska tiden, tilläts tiondegifvarne år 1709 att lösa till lika pris som det öfriga Bohus Län samma skatt, nemligen i enlighet med 1659 års persedelvärdering med 3 daler silsvermynt per tunna korn — ett sädesslag uti hvilket ifrågavarande tionde utgår, och utan tvifvel städse skall komma att utgå från Tjörns Härad. Denna förmånliga lösningrätt upphörde år 1755 för Tjörns, Solberga och Thorsby pastorater. — Det är dock ieke öfver sjelfva skatten Tjörns Häradsmän genom mig vilja beklaga sig, utan såsom ofvan nämdes, öfver sättet för dess utgående, eller rättare tiden för densamma, och hvilken sednare är bestämd till hvarje Februari månad, säledes till den strän saste vintertiden. För att fatta olämpligheten och obehaget häraf är emellertid nödvändigt att kasta en blick på Tjörns geografiska läge. — Häradet är en i hafvet belägen ö, hvars närmaste kommunikation med Marstrand utgör en styf sjömil; afståndet ifrån fasta landet är i det närmaste detsamma. Stränderna inskurne af en hop små vikar skyddas utvändigt af Pater Noster skären. När nu starkare köld inträffar, och som väl alltid är att vänta i Febr. månad, tillfrysa nämde vikar och sjön inomskärs, under det den öppna hafstrakt, som skiljer ön från Marstrand och nåstliggande fasta land, saknar all isbeläggning och afstänger ön helt och hållet från hvarje annat land än det norrut liggande Orust. Det är under denna tid bemälte tionde skall aflevereras i Marstrand. Inträffar nu, såsom vanligt, nämde naturhinder, finnes ingen annan utväg för Tjörns Häradsmänatt fullgöra sin skyldighet, än att med sin skattespanmål taga vägen öfver Orust till Inland och Tjuskil efter att derunder passera tvenne Hasssund, och dertill vid ankomsten till sistnämde ställe mot dryg kostnad lega sig bätar för att tillryggalägga ännu en sjömil innan de hinna stället der de hafva att afleve.era mången måhända föga mera än några kappar korn. Vägens längd, framoch återresan sammanlagd, utgör för många af Häradsmännen icke mindre än 17 å 18 svenska mil, då deremot den skulle inskränka sig till blott ett par eller högst tre, om direkt sjöväg från Tjörn kunde begagnas. På grund af dessa förhållanden föreslår jag, att Tjörns till Marstrands kyrka och skola donerade kronotionde af korn, måtte få aflevereras, i stället för Februari månad, antingen uti föregående November månad, eller framflyttas till April månad under skatteåret. Genom en sådan anordning tilivinna sig tiondegifvarne en stor vinst, utan att tiondetagarne ledo den ringaste skada. — Om remiss till vederbörligt utskott anhålles. Stockholm den 20 Dec. 1853. L. Rasmuson från Bohus Län.