Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 31 januari 1854, sida 1

Erdmuth. Af Barthold Auerbach. Öfversåttning. (Forts. fr. N:o 24). Man gick länge tyst vid sidan af hvarandra; slutligen kom ett skämt af Gertrud dem allihop att skratta rätt gedt. När är bondsolket starkast? frågade hon. Ingen visste hvad han skulle svara. Innan skördetiden kommer, sade hon, ty då kunna de bära all sin spanmål på ryggen bort till qvarnen. Det behöfdes blott denna lilla början för att få munterheten i full gång och nu aflöste det ena skämtet det andra och deras muntra skratt ljöd vidt omkring. Då de kommo fram till det ställe, der de skulle börja sitt arbete, gjorde en af drängarne sin anmärkning deröfver att grannen — det var fadren till den lame Claus — icke gjort någon anstalt för att man från hans egor kunde komma in på deras. — Så göra vi oss sjelsve luft, sade Erdmuth och började bruka sin skära.