der gått till ankars. 14 ryska krigskepp hade man sett styra kosan till Sebastopol, troligen desamma, som enligt en några dagar äldre notis uti det i Smyrna utkommande bladet Impartial, skulle kryssa på höjden af Varna. En annan rysk slottasdelning af 24 segel påstås hafva visat sig utanför Batum. Skulle ryska flottan verkligen ha vågat sig ut? Underrättelserna från Konstantinopel al den 9 innehålla för öfrigt ingenting särdeles vigtigt, då man undantager, att de bekräfta, att förbindelserna emellan England och Persien äro återställda och i afseende på Turkiet har från Persiens sida ett steg till försoning ägt rum. Imellertid har Turkiet för bråket med Persien sett sig nödsakadt att splittra sina krafter och uppställa en betydlig observationskorps vid persiska gränsen. De till Candia förvisade studerande äro nu fullkomligt benådade. Brandeni grekiska qvarteret, i hvilken patriarkens och ett par andra prelaters palatser nedbrunnit, insinuerar Wienerbladen hafva varit anlagd af turkisk fanatism. Rustningarne fortforo. Nya förstärkningar från Egypten väntades. Divanen bar beslutat att på landsidan befästa Konstantinopel, enligt nyare tiders reglor. Vi nämnde i går, att af Wienerbladens berättelser om drabbningarne i lilla Wallachiet synes åtminstone så mycket, att Turkarnes utfall från Kalafat haft för ändamål att förhindra Ryssarne från att vid Cetate midt emot Kalafat uppkasta förskansningar. Vid närmare öfvervägande af de oss föreliggande fakta, anse vi dock icke detta hafva utgjort sjelfva Turkarnes hufvudsyfte, utan återkomma vi till vår först uttalade förmodan, att detta varit att förekomma det anfall, som af Ryssarne till den 13 dennes, deras nyårsdag, var tillamnadt på Kalafat. Cetate ligger särdeles väl till för ett angrepp på Kalafat, emedan den sumpiga och morasiga marken emellan dessa begge orter nu tillfrusit, så att en fiende lätt kan nalkas de till följe af berörde lokalförhållande på denna sida ganska svaga förskansningarne. Derför riktade Turkarne sitt utfall mot Cetate. De lyckades äfven, såsom vi sett, att taga denna by och drifva Ryssarne flera mil tillbaka. Att Turkarne icke fullföljde de fördelar, som de obestridligen vunnit d. 8 och 9, utan åter gått tillbaka till Kalafat och de deromkring belägna byar, låter sig sannolikast förklara på så sätt, att de fruktade att blifva kringgångna af de tillilande ryska förstarkningarne. Allt antyder imellertid, att den lexa Turkarne genom sitt djerfva och kraftfulla anfall bibragt Ryssarne, är så grundlig, att den troligen afskräcker dem från det tillämnade anfallet på Kalasat. Hafva Turkarne lyckats att förekomma detta anfall, så är vinsten af de blodiga arabbningarne helt och hållet deras. Ett bevis för att detta verkligen lyckats dem, lemnar Ryssvännen C. Z. C. i en underrättelse från Krajova af d. tolfte, dagen före det tillämnade anfallet, enligt hvilken general Anrepp icke har order att belägra Kalafat, utan blott att mota Turkarne hvar de visa sig utom sina förskansningar. Efter drabbningarne, heter det vidare, hafva Ryssarne förstärkt sina ställningar närmast Kalafat. Centern af Anrepska korpsen står vid Radovan och betäckes af förkastningar på begge sidor om den från Kalafat till Krajova ledande chaussten. Sedan högra flygeln af Anrepska korpsen d. 10 återtagit sin ställning vid Cetate, hafva de äfven der begynt de till sin betäckning erforderliga besastningsarbeten. (Ryssarne synas snarare frukta Turkarnes anfall, än tvärtom!) Turkarne hafva Åvid Donausidan helt och hållet dragit sig tillbaka till Kalasat. (På de andra sidorna hafva de således icke dragit sig tillbaka.) I Wienerbladen kan man således ändå, när man läser emellan raderna, i någon mån åtminstone leta sig fram till sanningen. Sjelfva deras tystnad tjenar i detta hänseende stundom till en ledtråd. Sålunda är det ganska betecknande, att de ej ännu meddelat de turkiska bulletinerna öfver drabbningarne från och med d. 6 tillochmed d. 10 dennes, utan en—— ——— n———— iiii. 3 haldrao