städes itrågasatta, och dessa äro tolstalsrakningen och tiotalsråkningen eller det så kallade decimalsystemet. De som ega en genomförd tolftalsräkning, kunna draka i betänkande, huruvida densamma bör öfvergifvas för tiotalsräkningen; men de, som ega ingendera, utan blott en hopgyttring af tillfälliga bestämmelser, böra ej tveka att tillegna sig tiotalsräkningen, så vetenskaplig som möjlig, på det att den måtte blifva så nyttig som möjligt. De svenska mått-, måloch vigtindelningarne äro rena tillfälligheter och kunna ej bringas i system. Väl kan man till grundenhet behålla någon enhet af hvardera slaget, sönderdela och mångdubbla samma grundenheter med tolf eller tio, men vinsten deraf blefve ingen; ty förvandling från det aflagda till det antagna räknesättet förorsakade samma svårigheter som om nya grundenheter blifvit antagna. Dertill kommer att, om man ville på detta sätt införa decimalsystem i mått, mål och vigt, uppnådde man blott hälften af de sökta fördelarne, emedan man helt och hållet saknade det vigtiga, vetenskapliga inbördes förhållandet emellan matt-, måloch vigt-grundenheterne Iunan jag går att hemta utom landet erfarenhetsbevis för decimalsystemets förträfflighet, ber jag att få åberopa auktoriteter inom landet, hvilkas vitsord svårligen kunna jäfvas. Ofvanomförmälda kgl. kommission af 1788 hade sig äfven uppdraget att afgifva utlåtande öfver ett redan då framstäldt förslag till inforande af tionderäkning i mått, mal och vigt. Kommitterade afslogo, emedan — yttrade de — oaktadt decimalernes tillämpning till mått, mål och vigt förtjenar att antagas, en oåndlig mångd hushållsanstalter, byggde på de värden och fördelningar, mått, mål och vigt nu ega, lade för det närvarande så många hinder i vägea. Uti denna afstyrkan igenfioner man ett fullkomiigt erkännande af systemets förträfflighet, men man ville bespara sig det med hvarje ösversång förknippade besväret, hvadan man undansköt frågan till en kommande tid. Så har man gjort alltjemt under de sedan den tiden förslutne 65 åren, och när kan man väl hoppas att en sadan öfvergång skulle kunna verkställas, utan det ringaste besvär? Den andra auktoriteten, här förtjent att åberopas, är kgl. svenska vetenskapsakademien, hvilken 35 år sednare erhöll nådigt uppdrag att upprätta förslag till en förnyad allmän författning rorande mått, mål och vigt, hvarvid, såsom orden lyda i den kgl. instruktionen: ålikväl hufvudsakligt afseende bör fästas, mindre på en fullkomligt vetenskaplig noggrannhet, än på hvad, som i tillampningen skulle leda till största lätthet och redighet. Att häruti ligger en uppenbar motsägelse, borde ej hafva kunnat undfalla någon; icke destomindre ansåg sig vetenskapsakademien utaf den gifna föreskriften förhindrad att föreslå det mest vetenskapliga oeh det mest nyttiga system den kände. vetenskapsakademien föreslog således icke Åtill införande i Sverige det metriska systemet för mått, mål och vigt, oaktadt detta systems stora fullkomhghet, oaktadt alla de fördelar, det bjuder åt ett folk, som redan vant sig dervid, och oaktadt detta system är till alla sina detaljer redan gifvet. Det är således obestridligt, att äfven för svenska vetenskapsakademien utgjorde det ett önskningsmål att erbålla det metriska systemet i stället för de gamII, på intet system tillämpliga indelningarne. För min dei, finner jag detta förord så kraftigt, att det ensamt borde hafva förmått regering och ständer inse, att det af samma akademi afgifna jemknings-förslag icke förtjente något serdeles afseende, långt mindre ett 30-årigt begrundande. Uti rikets sednast församlade ständers underdåniga skrifvelse, N:o 211, finner jag ett, så vidt på dem kan bero, fullkomligt undanrödjande af förbemälde, så till sägandes hvilande, förslag, enär de utitryckt sin öfvertygelse om nyttan att i afseendo på ej mindre rikets mynt, än mått, mål och vigt, införa ett enklare system, grundadt pa decimalindelningens konseqventa och vetenskapliga tillampning, och derföre i underdånighet anhållit adet E. K. M. täcktes låta utarbeta och vid nästa riksdag förelägga rikets ständer ett fullständigt förslag i berörde afseende. Da således ingenting numera bör kunna hindra antagandet af det förtralsligaste system, som är kändt, torde endast böra nämnas, att de flesta nationer, som införa några förbättringar i dessa afseenden, på sedpare tider antingen antagit det metriska systemet i sin helhet eller också sökt att närma sig detsamma så mycket som möjligt. Till följe af detta allmännare erkännande af sakens godhet, begagna redan 70 millioner menniskor i Europa det metriska systemet och för hvarje nation, som dertill ansluter sig, nalkas fullkomningen af den herrliga tanke, som lades till grund för förboppningen, att en dag man skulle ega ett universalsystem för mått, mål och vigt. Det torde således vara obestridligt, att införandet af detta system medförde en vidsträckt praktisk fördel; för att visa att sådant kan ske med stor lätthet, ber jag att först få angifva de ovansklige grunder, på hvilka ett konseqvent genomfördt decimalsystem hvilar, och derester, med de angisna grundernas tillampning, framställa samma enkla förslag, som redan sistlidne riksdag föranledde rikets ständer att afgifva den ofvan citerade underdåniga skrifvelsen. Målteller längu-enheten skall vara grunden för alla de öfriga sätten att mäta, måla, väga och räkna. Till mått-enhet kan tagas hvilken längd som hälst; dock bör man företrädesvis söka någen oföränderlig, lätt funnen, mätbar qvantitet, såsom t. ex. en del af jordens meredian, sekundpendelns längd vid en bestämd latitud eller något dylikt. Den indelas i tiondedelar, hundradedelar 0. s. v. Ytan måtes med en qvadrat, som har längd-enheten (dess tiondel eller hundradel) till sida. Qvadraten indelas i tiondelar, hundradelar 0. s. v. Målets enhet skall vara kuben på längd-enheten (dess tiondel eller hundradel). Målet indelas i tiondelar, hundradelar 0. s. v. Viyt-enheten skall vara tyngden af så mycket rent vatten, som vid dess största täthet intager lika rymd med målets enhet (dess tiondel eller hundradel). Viga — an 3 EE or 33