Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 januari 1854, sida 1

7 444178A44d11 1 IV I komma endast yttre egenskaper och förhållanden såsom bestämmande deras egenskap af ) aristoi (de bäste); alldrig de inre: intelligens och verksam menniskokärlek, hvilka Fr. Bremer nämna såsom villkoren för Amerikas ebäste män. — Visst har man äfven i Europa haft en aning om att dessa inre egenskaper icke borde vara skiljda från den sanna aristokratien. — Så har man den gamla satsen: Adel ger pligter (la noblesse oblige) likasom afven att rikedomen medför skyldigheter, men personen kan likväl alldeles sakna dessa egenskaper, utan att detta rubbar hans ställning såsom adelsman eller varistokrat.Tiden har icke låtit sig nöja med att dessa blott yttre och tillfälliga förmåner skola gälla I såsom grund för en sjelfskrifven makt; man har börjat opponera sig emot detta skal utan kärna; man har begynnt nämna detta ord, som väckt så mycken förbittring och förskräckelse, nemligen ordet: Jjemlikhet. Alven ädla och tänkande män hafva upptradt med sorkastelsedomen öfver detta ord. De hafva visat huru jemlikheten är en omöjlighet, något djupt naturvidrigt, i en verld, der olikheten är så öfverallt utpräglad, der den ena menniskan är stark, den andre svag, den ena förnustig, den andra oförnustig, den ena god, den andra ond, med ett ord, der det ej gifves en individ, som icke både i afseende å själsoch kroppsegenskaper skiljer sig från alla andra. Hvilken dårskap, utropar man, att under sådana af naturen sjelf fastställda förhållanden tala om jemlikhet! — Nej, en aristokrati, ett de bastes välde, och en hierarki, det heligas välde, måste alltid gifvas; befallande måste alltid stå öfver lydande, så länge menniskoslägtet varar, såvida ej allt skall upplasas i anarki, oreda och förvirring. Så talar man med ifver, men förbiser dervid den vigtiga sak, som man har att lära från Amerika, nemligen att de bästes väldet skall icke vara bördens, ämbetets eller rikedomens välde, utan intelligensens och den verksamma menniskokärlekens. Men villkoret för att dessa högsta andliga krafter skola komma till väl det är just den så förhatade jemnlikheten. Med denna menas nemligen ingenting annat än upphäfvande af de yttre förmånerna såsom bestämmande för välde och inflytande, d. v. s. lika rättigheter för alla menniskor, högvälborne eller vanbördige, rike eller fattige, att dömmas af samma lagar, med samma rättegångsförmåner, att äga tillträde till de befattningar, hvartill de äro duglige, att deltaga med sin röst i både det mindre och större samhallets (kommunens och statens) angelägenheter 0. s. v. Detta är hvad som menas med jemlikhet; och genom denna jemlikhet uppkommer, förr eller sednare, i andra länder likasom i Förenta Staterna, ett intelligensens och den verksamma menniskokärlekens, d. ä. ett de bästes välde, i rätt mening. Dock fordras såsom villkor härför det som också i Amerikas fria stater utgör hufvudföremålet för alla de bästes sträfvanden, nemligen en god folkuppfostran. U En ädel man inom vårt eget land har på samma väg kommit till samma mål. Uti den för alla samhällets barn gemensamma solksko