sådane varor hafva derul ett skydd, som tillverkarne af lättare oeh i förbållanle till vigt och volym dyrbarare artiklar ej ega i sauma mån. En tullafgift af 3 rdr 16 sk. å gjutgods afnysspämnda slag, lemnar, under förutsättningen af fri tillgång på tackjern mot den föreslagna låga tullen, ett Skydd af omkring 20 procent af värdet, hvilket smes vara tillräckligt för dessa tillverkningar som det kuppt kan komma i fråga att smuggla. För allt annat gjutet arbete, ej specificeradt, tager jag mig friheten föreslå en införseltull af 5 rdr banko skeppundet för pjeser af till och med 10 lispunds vigt i ett helgjutet eller af flere delar sammansatt stycke, samt i vigt deröfser 3 rdr 16 sk. bko pr skeppund. Tullbestämmelsen angånnde plåtar samt spik och allt annat manufaktureller handtverkssmide, ej specisiceradt, synes ock våra i stort behof af en efter föremålens beskaflenhet låmpad förändring. Först och främst är den nu gällande tullasgitten af 36 sk. pr skålp. för varor af detta slag för de flesta fall detsamma som ett absolut förbud, hvilket icke ens är nyttigt för tillverkaren af dylika varor inom landet, då han derigenom sättes ur tillfälle att erfara behofvet af många artiklar, som i andra länder uteöra föremål för en vidsträckt sabrikation. emedan de kommit i bruk; och dertill kommer den ögonskenliga orättvisan deraf att en artikel, som tilläfventyrs Väger många lispund. skall draga lika stor tull pr skålpund, som smärre artiklar, hvaraf kanske många gå på ett skålp. och i hvilkas värde det nedlagda arbet således ingår i en långt större proportion. Sanningen häraf styrkes genom det förhållandet, att af ett så utomordentligt omfattande slag af artiklar som denna sistnämnda rubriken innefattar, under sistl. år 1852 icke blifvit införda mer än 10,1701 skålpund, och af oförtenta plåtar 381 skeppund, hyilket kan sägas vara detsamma som intet. För behofvet vid den på sednare tiden allt mer tilltagande tillverkningen af ångpannor, jernsartyg och andra större arbeten af jernplåtar är det så mycket angelägnare att tullen på denna artikel betydligt nedsättes, som arbeten med nyssnämnde tillverkningar nu ofta uppebållas i följd af bristande tillgång på svensk plåt och beställningar deraf vid de få Verkstäder, hvarest sådan förfärdigas, merendels icke kunna levereras förr än 6 å 8 månader efteråt, hvilket för denna numera så vigtiga industri är i högsta måtto menligt. Jag tager mig derföre friheten föreslå att plåtar af till och med 3 liepends vigt stycket må få införas mot en tull af 5 rdr och från 3 lispund och derutöfver till 3 rdr bko pr Skeppund, hvilket såsom utgörande nära 10 proc. af det i tulltaxan intagna, och mera af det verkliga eller inköpsvärdet, bör å en så tung och säsom material för den inhemska fabrikationen nödvändig artikel utgöra ett mer än tillräckligt skydd. Hvad beträffar benämningen: ,all annan spik, samt allt annat manufakturoch handtverkssmide ej specificeradt, så anser jag i enlighet med hvad nyss blisvit anfördt, denna benämning i afseende på tullbestämmelsen böra delas i flera afdelningar med olika tullsatser och får dertill föreslå följande: ,All annan spik, samt allt annat manufaktureller så kalladt svartsmide som ej år helt och hål let eller till någon del finslipadt eller poleradt; för hela eller af flere delar sammansatta stycken af till och med 2 skålp:s vigt pr skåii. 12 skillingar. Från 2 till och med 20 skålp. . . . 8 skillingar. Öfver 1 lispund till och med 1 skeppund stapelstadsvigt, pr lispund v. v. 2 riksdaler. Öfver 1 skeppund stapelstadsvigt, per skeo. 12 riksdaler. För smidda, ej färdiga pjeser, ämnade att vidare bearbetas och förädlas inom riket, pr skeppp. 5 riksdaler. För artiklar af ofvannämnda slag ,som äro helt oeh hållet eller till en del finslipade eller polerade skall afgifjten fördubblas. Genom en sådan fördelning skulle ett sullt tillräckligt skydd motsvarande i de flesta fall 25 å 30 procent, ofta mera, vinnas för den svenska jerntillverkningen, och på samma gång en ej obetydlig inkomst för staten, genom möjligheten att förse sig med en del nödvändiga smidesarbeten från den utländska marknaden, fastän visserligen till ett högt pris, och slutligen skall saltet för den inhemska tillverkningen snart betydligt utvidga sig derigenom att åtskilliga förut mindre bekanta artiklar komma i bruk. Några rubriker i taxan, som nu äro särskildt utsatte, skulle i följd af den nu föreslagna fördelningen kunna försvinna, och deribland artikeln saxar, hvaraf under sistlidet år endast varit förtullade 436; skålp., ett bevis att det mä sta af denna artikel blifvit smugsladt. Afvenså kunde artikeln redskap och machinvaror, ej specificerade, försvinna ur taxan. (Forts.)