Article Image
ester alla den europeiska krigskonstens reglor. I närheten af Kalasat, vid Csetate, hafva, enligt hvad det under d. 13 telegraferats från Wien, Turkar och Ryssar åter tumlat om med hvarandra. Krigslyckan, heter det, var omvexlande. — Bref från Bukarest af d. 4 förmäla, att de oftare omtalade ryska trupprörelserna föregingo i större skala, och öfverallt hette det, att när Osten-Sackens korps ankommit, skola andra trupper komma efter från det inre af Ryssland. — Bondupproret mot Ryssarne i lilla Wallachiet skall nu helt och hället vara förqväfdt. Till de upproriskes tuktomästare hafva Ryssarne användt en wallachisk öfverste Saloman, som dels tagit dem till fånga, dels jagat dem på flykten, hvarefter han intagit en ställning vid Csetate och Salesia. Från krigsskådeplatsen i Asien ingenting nytt. Pariserbladet Presse, som är Turkarne särdeles bevåget, meddelar en skrifvelse från Trapezunt, hvilken innehåller några detaljer rörande Turkarnes missöden i Asien. Sedan 3 turkiska ångfregatter lyckligen utskeppat ammunition och vapen på kusten af Abcehasien, hade Schamyl, uppmuntrad genom sina förra framgångar, ännu vidare utsträckt sina operationer och framträngt ända till Nukeily eller Nouka, der han slog Ryssarne och jagade dem på flykten. Han var redan färdig att marschera på Tiflis, när underrättelsen om Turkarnes nederlag vid Achaltzik och Gumri förmådde honom att vända tillbaka i bergen. Dessa nederlag äro att tillskrifva dels öfverbesalhalvaren Abdi Paschas oduglighet, dels bristen på dissciplin hos de irreguliera trupperna. Ali Pascha visade vid Achaltzik den största tapperhet och kommenderade vid återtåget estertruppen, men han förmådde icke hålla sina milissoldater tillsammans; 3 gånger sårad, måste han slutligen bortbäras. Isynnerhet kännbar var furlusten af artilleri. Abdi Pascha visade vid Gumri icke samma energi; man beräknar Turkarnes förlust derstädes till 3000 döde 25 kanoner. Det gick i Trapezunt ett rykte, att Ryssarne stode 6 mil från Kars, men brefskrifvaren anser detta icke för troligt, enär deras transportmedel voro ganska bristfälliga och snö och is hindrade deras rörelser. (Af de färskaste berättelserna synes, att Ryssarne ännu voro temligen långt från Kdars). Dessutom hade omedelbart efter slagtningen vid Gumri den från ungerska frihetskriget berömde generalen Guyon (Kurschid Pascha) med vidsträckta fullmakter anlandt till Kars och hade börjat arbeta på en så väl militärisk som administrativ reorganisation af arm6en, hvilken han ingifver det största förtroende. Den vid Sinope tillsångatagne turkiska amiralen Osman Pascha skall i Sebastopel hafva aflidit af sina sår. J. de Constantinople bekräftar, att de diplomatiska förbindelserna emellan persiska hosvet och engelska sändebudet Thompson blifvit återstälda. Det engelska inflytandet synes dock likafullt vara betydligt försvagadt och hafva föga utsigt att kunna hålla det ryska stången. I Frankrike företagas starka sjörustningar. Till tjenstgöring på flottan inkallas allt sjöfolk, som ännu icke tjent 4 år och som hafva haft permission öfver 1 år. Utrustningen af 12 linieskepp skall vara anbefald. I Brest ensamt utrustas 4 linieskepp, 3 linieskepp och 4 fregatter äro under byggnad, 4 fregatter och 1 korvett repareras och 2 fregatter samt 4 ångare göras segelsardiga o. s. v. Redan af förra posten inhemtades, att marinministern Dueos fått emottaga en mycket smickrande skrifvelse från kejsaren, som tackar honom för hans förträffliga förvaltning, genom hvilken det blifvit möjligt att hvilken dag som helst fördubbla eller tredubbla eskadrarne, samt utnämner honom till storofficer af hederslegionen. Sistberörde skrifvelse tillagges en krigisk betydelse. Krigiska rykten och tillstymmelser saknas för öfrigt icke. Så t. ex. berättas, att en deputation af bankirer och affärsmän, hvilka haft företräde hos kejsaren och i bevekande ordalag lagt honom på hjertat att undvika kriget, fått till svar, att nationens ära och värdighet hade för honom högre betydelse än dess blott materiella intressen. Andra sekreteraren vid franska beskickningen i St. Petersburg, hr Aloys de Reyneval, har ankommit till Paris med depescher, om hvilka man hittills blott erfarit så mycket, att de ingalunda skola utgöra någon garanti för fredens bibehållande. Engelska kabinettet berättas till sina sände

20 januari 1854, sida 3

Thumbnail