—— —— Z EEE — komliga frigörande, liksom hvarje annan industrigrens, och detta kan ej länge låta vänta på sig. Men först måste de absoluta förbud, hvarmed jernindustrien hittills vetat att Sig omgjorda, försvinna. Hvilket intresse bar mera Skrikit om orimligheten af andra länders tull-lagstiftning, t. ex. Frankrikes, än Just den svenska jernhandteringen. Också med skäl har man mot densamma anfört ett svårt argument alt bestrida, nemligen dess egna så absolut prohibitiva åsigter. Det kan ej heller i längden anses för klokt och statsekonomiskt rigtigt, att, under det man, rätt eller orätt, anser sig fabricera det bästa jernet, förbjudes införsel af allt utländskt, hvilket man anser sämre och mindre användbart. Men otaliga behof finnas, hvilka lätt kunna fyllas genom ett af sämre beskaffenhet, hvilket esomoftast kunnat erhållas till ganska billigt pris, ehuru sådant nu icke är förhållandet. Exempel kunna anföras i mängd, der en sämre vara mer än väl kan fullt ersätta den bättre ohh dyrare. År det väl klokt att till spjäll, kakelugnsdörrar och mångfaldiga andra behof begagna våra dyra plåtar, då sämre och billigare utländska så val kunna Surrogera behofvet, och detta under det vi årligen skeppa betydligt med plåtar af alla slag. Utländningen, som bättre förstår sitt eget intresse, köper på en gång våra bättre och de sämre engelska; vi deremot nyttja endast våra egna och dyrare till alla behof. Så är äfven med tackjern, hvilket är förbjudet både till import och export. Dock behöfva våra gjuterier t. ex. engelskt gjutjern, men sådant får ej inkomma utan särskild kgl. nåd, ett förtullningssätt, som borde förekomma så sparsamt som möjligt. Huru länge och på hvilken rättsgrund skall man väl bibehålla förbudet mot tackjernsexport; detta förbud, som med all rätt så högt och så allvarligt öfverklagas af bergsmännen? Samma fråga måste jag göra hvad import af stångjern vidkommer. Våra bättre och verkligen goda stämplar sakna sällan eller aldrig god efterfrågan, och genom en friare täflan blefve våra sämre stämplar allt bättre och bättre vårdade, för att åter i sin ordning finna afnämare till stigande priser. Norge har ingen utgående tull på tackjern, och det oaktadt utföres nästan intet deraf; hvaremot dess stångjern realiseras till priser t allmänhet högre än våra. vår svåraste medtällare i jernindustrien, England, finner för närvarande så lätt assåtining för allt sitt jern af alla slag, att innevarande tidpunkt synes mig vara serdeles lämplig för srångående alven af prohibitiva jernåsigter. I I bevillningsutskottet blifver jag i tillfälle att närmare med siffror och kalkyler utveckla de skäl, som föranleda mig att föreslå följande tullsatser för: Jern: Införseltull pr 1 Sk7. St.st. vigt. Gjutet: tackoch barlast. bko rdr 1. ) y Bomber och kulor samt vidare allt, som i tulltaxan pag. 19 sinnes under ö diverse rubriker upptaget, till ock med kasserade — kulor ... 2 92 Allt annat gjutet arbete: ungefärligen de rubriker och tullsatser härå, som hr tulldistriktsehefen Karström i sitt år 1850 utgifna tulltaxeförslag upptagit. Smidt eller valsadt: allt hvad under denna rubrik pag. 19 i tulltaxan sörekommeer. 1: 24.