IIr Schwans motion i tullsrägan. C (Slut fr. gårdagsbladet.) Vi behöfva också, ju förr desto heldre, till riket införa några utrikes, enligt nyare tidens konstruktion och fordringar, byggda fartyg, att tjena såsom modell, helst en allmän klagan förspörjes deröfyer, att våra de sednare åren här byggda fartyg blifvit så svagt konstruerade, att de i många länder ej få såsom emigrantskepp begagnas. Angfartyg, alla slag, försedde med större eller mindre machiner, konstrueras i synnerhet vid vår största mekaniska verkstad af så utmärkt, både god och vacker beskaffenhet, att de i alla afseenden kunna bestå täflan med de aldra bästa, som utrikes produceras. Men våra verkstäder äro af beställningar så öfverlupne, alt de anse sig berättigade, att, utan afseende på ingångna kontrakters innehåll, efter godtfinnande behandla beställaren. — Om jag antager att 2 å 3 månader vanligen åtgå till uppgörande af ritning och kontrakt, så fås sedermera den beställda ångbåten aldrig färdig förr än 20 å 21 månader derefter, hvadan utan öfverdrift kan såsom alldeles gifvet antagas, att 2 år eller 24 månader åtgå, innan reqvirenten kan med full säkerbet påräkna att få den beställda båten i gång. Denna uppgift kan medelst förevisande af flera kontrakter behörigen styrkas. Endast tillåten införsel af utrikes byggda ångfartyg, emot 5 proc. tull å den bevisligen erlagda köpesumman, som jag föreslår, kan förmå våra verkstadsegare till punktligare och skyndsammare uppfyllande af åtagne skyldigheter. Inträffar detta, hvilket jag ingalunda betviflar, så beställas och byggas dock här alla behöfliga ångfartyg, med fästadt afseende på deras i många hänseenden utmärkta beskaffenhet. Men, utom de förut anförda, finnes ännu ett skäl, grundadt på billighel och rättvisa, såväl för seglande fartygs som ångfartygs tullfria införsel, och det är våsa med så mänga fremmande makter afslutade reciproeitets-traktater, hvarigenom de flesta fremmande flaggor tillförsäkras rättigheten att lossa och lasta i värn hamnar, utan erläggande af andra afgifter, än dem, som drabba vår egen flagga. Vill svensk man deremot köpa ett af dessa fartyg, då måste han för detsamma erlägga i tull med alla tilägg cirka 30 procent, säger 30 procent af värdet för ångfartyg samt seglande fartyg af jern, och derefter till Kongl. Maj:t och kronan dessutom årligen betala afgifter, dem det utländska fartyget alls icke vidkännes. Kan en dylik lagstiftning försvaras, och vore det då ej både billigt, klokt och rättvist, att tillåta fri införsel af fartyg, alla slag och från alla länder, utan alla slags tullumgälder! Svenska jernhandteringen räknar dess bättre dagar från och med den tidpunkt, då det friare smidet blef tillåtet vid egande verkstäder; det andra och stora steget återstår ännu att taga, nemligen handteringens full