15 ———— —— — ——————L AX de ut genom fönstret, till sin son, en lång pojke, som nyss slutat skolan och hvilken spände för ett par oxar ute på gården, Bläsi, gå bort till farbror Cyprian och säg honom, att jag låter fråga, om han icke vill komma till mig på en stund. Bläsi spände fast remmarne, lät den ene oxen stå och gick bort till Cyprian. Det var en smärt, högvext gosse, men med sina snäfva svarta skinnbyxor och sina långa stöslar såg han något styf och besynnerlig ut. Då han framfört sitt ärende till Cyprian, sade denne leende, i det han slängde hufvudet tillbaka: Hälsa din far, att han har lika så långt till mig, som jag till honom. Bläsi knöt näfven och bet ihop läpparne, då han gick tillbaka med detta besked. Han meddelade fadren svaret och sade. i det han sörspände den andre oxen: dit går jag inte så snart igen. Gottfred besallte nu, att älven hans vagn skulle göras i ordning; han hade velat bilägga saken i godo med Cyprian — nu skulle lagen afgöra den. Dammet från Cyprians lätta vagn hvirslade ännu på landsvägen, då Gottfred rullade samma väg framåt. Hvar och en af dem hade en tom plats bredvid sig, men i andanom sågo de hvar för sig bredvid sig svågern, som nu blif