Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 16 januari 1854, sida 3

— Rättegångsoch Polissaker. Gubben med skåpet och den tyranniska brandvakten. Lördags afton den 7 d:s vid niotiden hördes ett starkt oljud från ett hus vid Vallgatan. En nattväktare, som förnam ovåsendet, begaf sig till stället och anträffade en gammal torftigt klädd mansperson, hvilken väsnades och bultade af alla krafter på dörren till en krog uti f. d. handlanden Sjöstedts hus vid nämnde gata. Tillfrågad af nattväktaren om orsaken till oljudet, genmälte mannen att han lemnat ett par vantar på krogen och skulle han ovilkorligen ha dessa tillbaka. Då krogdörren förblef stängd och mannen efter nattvaktens förmenande blifvit utkörd från stället, uppmanade nattvakten karlen att begifva sig hem, men denne brydde sig icke om tillsägelsen, utan fortfor att larma på dörren. Nu ansåg nattvaktaren tiden vara inne att taga mannen i förvar, hvilket äfven skedde, men på östra hamngatan började denne att krångla, så att en af polisens tjenstemän, som händelsevis i detsamma kom gående, måste biträda nattvaktaren för att få karlen afsänd till polisens vaktkontor. Här igenkändes denne att vara en kringresande gesäll med namnet Mecke, mera allmänt bekant nnder benämningen: ÅGubben med skåpet, hvari, som han brukar säga, man fär bekika allehanda schene rariteter. Vid förhör härom i Tisdags inför poliskammaren, berättade nattväktaren om förloppet vid berörde tillfälle, på sätt förut omnämnts; tilläggande nattväktaren, att Mecke både fört oljud och varit rusig; det sednare förhållandet kunde likväl icke polistjenstemannen, som biträdt vid arresteringen, vitsorda, men väl att Mecke förekommit honom något besynnerlig. Då målet påropades lät Mecke icke höra af sig, men en stund derefter kom han tillstädes och inlemnade ett försegladt bref med utanskrift: Politi Mästaren Wallärde Högädle Herr Norrin i Göthedorg. Ha Brefvet, som bröts och upplästes hade följande lydelse: . Höglärde och Hägädle Herre! Haf för denna gång den godheten försmäde icke en fattig men ärlig mans skrifvelse en högst vigtig angelägenhet jag mig hos ädle Tit. vågar att tolka och sanningheter och det upprigtiga förhållande utom någon händelse här i staden Götheborg har passeradt d. 1 1854. Jag undertecknad om aftonen mellan kl. 8 9 på väållgatan spiste något aftonbröd och jek stilla derifrån men glömde mine yllene Vanter, jag då hastigt tillbaka, men dörren blef straxt stängt efter jag hade godt derifrån och då jag behöfde mina vanter i denna köld bankade jag med den ena finger på samma vanliga sätt som anständigt folk bruker och bad om min egen de vanter på skecklig vis men jag slap icke mer in och lemna gjorde de icke de vanter fast jag bad om väl beskedligt; Nattväktern kommer då i detsamma när jag gik ut ur Porten. jag talte om för honom det att jag blef utan Vanter således och icke fik. Han sva