Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 16 januari 1854, sida 3

2———————— — — —— ä — — ——— Strödda tankar. För att lära känna menniskor, måste man umgås med dem, för att älska dem, måste man — undvika dem. Dumneten är en solidare egenskap, än klokheten: snillet lider af ålderdomssvaghet, men en dum karl förkofrar sig alltmer i dumhet. Kärleken är en dotter af aktningen — det är rimligt nog, att dottern ölverlefver sin mor. vårt ode utvecklar sig af oss sjelfva, likasom molnen utveckla sig af jorden. För att bringa jemnvigt i menniskans lycka, har Försynen ingifvit den rike fruktan för fattigdom och den fattige hoppet på rikedom. Den flitige har sju gånger hvarje vecka i dag, den late sju gånger i morgon. Talangen utvecklar sig i tysthet, karaktären deremot endast i verldshvimlet. Hedern är en god medicin, men ett skadligt näringsmedel. Värst af alla perioder är den, då man blyges öfver att vara liten och ännu icke blifvit stor. Att börja något i vredesmode, är detsamma som att bege sig till sjös i stormväder. Det är förbi med tacksamheten, när man börjar väga välgerningar, istället för att räkna dem. Känslorna likna stjernorna: de vägleda oss blott när himlen är klar; men förståndet liknar kompassen, som äfven i mörkret visar oss den rätta vägen. Man glömmer den ena olyckan för den andra — fördenskull är det rätt väl, att en olycka sällan kommer ensam.