af d. 3, 5, 6 och 7 d:s. Så mycket snö hade sallit på Seeland, att diligensen emellan Korsör och Köpenhamn icke kunnat komma sram. Stora Bält var imellertid isfritt, hvilket icke synes vara förhållandet med lilla Bält, emedan posternas befordran deröfver går så långsamt. Berl. Tidenden innehåller i bref från Nyborg ett utdrag ur de dit ankomna utländska tidningar, hvilket låter mycket krigiskt. Af Börsenhalle meddelas följande telegrafdepesch från Paris: Monitören af den 6 innehåller en under d. 30 Dec., af utrikesministern aflåten skrifvelse till franska sändebuden i utlandet, hvarl redogöres för de orientaliska angelägenheternas ställning. Som de vestra makterna icke velat utmana Byssland och de icke kunde förutse ett sådant angrepp, som det Ryssland företagit vid Sinope, så hafva deras flottor hittills förblifvit i Bossoren. De 4 makterna hafva nyligen erkänt turkiska rikets allvarsamt hotade integritet. Det är nödvändigt att Frankrike förskaffar sig en underpant för återställandet af en fred i Orienten, hvilken lemnar fördelningen af makten emellan de stora staterna oförändrad. Frankrike och England hafva derföre gifvit sina flottor befallning att inlöpa i Svarta hafvet för att förhindra nya angrepp af ryska flottan. Fransmännens kejsare vill blott bidraga till återställandet af en hederlig fred, och, i fall omstandigheterna tvinga honom dertill, betrygga sig emot möjligen inträffande hotande händelser, men hyser det hopp, att czaren icke skall utsätta Europa för ett krig. — Enligt all sannolikhet har engelska kabinettet till sina representanter i utlandet aflätit en likadan skrifvelse och förmodligen är det dessa skrifvelser, som förut betecknats som ett ultimatum af de vestra makterna, hvilket redan den 29 December skulle afsändts till S:t Petersburg. För detta antagande har man ett stöd ien pariserkorrespondens i Times af äldre datum, än notisen i Monitören, och hvilken förmäler, att hvad som betecknats som de vestra makternas ultimatum bestått i tvenne lika lydande noter (eller skrifvelser), hvilka uti ett artigt, men bestämdt språk förklara, att de begge makterna, i sin egenskap af Turkiets bundsförvandter, skola veta att genom lämpliga mått och steg förhindra hvarje vidare företag af Ryssland i Svarta hafvet, vare sig på asiatiska kusten eller på annat ställe. Dessa noter böra således väl ändå icke kunna anses vara af den beskaffenhet att de skola hafva kriget till omedbar följd. Vidare förmäler B. H. att denna officiella skrifvelse på börsen i Paris betraktades som en allvarsam sak och på börsen i Wien hade den förorsakat en panisk förskräckelse. Ännu mera hotande än besagde skrifvelse, i hvilken dock mången vill se förelöparen till ett krigsmanifesl, låter den i engelska och franska tidningar enstämmigt meddelade underrättelsen, att czaren förkastat de senaste bemedlingsförslagen, såsom i somliga tillägges, under den förklaring att han icke vill veta af någon främmad inblandning i en strid, som endast rör honom och Turkiet. Under sådana förhållanden är det af ringa eller ingen betydelse, att till Wien ankomna ytterligare telegrafdepescher från Konstantinopel af den 22 December bekräfta de styrandes i Turkiet i dagen lagda villfarighet att rätta sig efter de mäklande makternas råd och öppna fredsunderhandlingar med Ryssland, en villfarighet, som för öfrigt påtagligen är ett verk af påtryckningen från sändebudens sida och förmodligen snart öfvergår i en motsatt sinnesstämning när de senaste tilldragelserna i England blifva bekante och de nya instruktionerna till sjömakternas sändebud och amiraler anlända. Såsom man lätt kan föreställa sig, föra nu engelska bladen ett mycket krigiskt språk. Times tillochmed förklarar kriget för oundFEI I Kr FÅ VR a