och schacken i Persien börja allt mera att deltaga i den orientaliska frågans stora drama. Hvad man i våra dagar kan kalla för persiska riket innehåller vid pass 23,000 geografiska qvadratmil. Innevånarnes antal uppgisves mycket olika, ända från 20 till 7 mill. Landet är i hvarje fall tunnt befolkadt. Det är ganska bergigt och genomströmas icke af någon större lod, ty Tigris bildar blott gränsen emellan Kurdistan och Mesopotamien. Det saknar icke fruktbara dalar, men äfven i dem är brist på vatten; bevattningen sker med konst, genom s. k. Nanauts, som monopoliseras al regeringen. Silkesodlingen bedrifves med framgång i nästan alla provinser; dessutom utgöra indigo, tobak, åtskilliga droger, ris och socker landets produkter; berömda äro de persiska schalarne från Yesd och Kerman och sabelklingorna från Khorassan. Invånarne utmärka sig genom måttlighet och äro härdade, goda soldater, icke svåra att disciplinera. Perserna äro goda ryttare, landet har en god hästras och dromedarer; liksom de gamle Partherna besitta Perserna ännu i våra dagar en egen färdighet att hastigt skingra sig och lika hastigt åter samla sig, och angripa gerna fiendens eftertrupper. En engelsk officer, öfverstelöjtnant Chesney, utarbetade 1837 en skrift, hvari han angaf de medel, som England skulle använda för att göra Persien till en sjelfständig, till kamp rustad stat, mäktig af motstånd emot Rysslands anfall och fästade förgafves uppmärksamheten på huru Ryssland sträfvade att i Persien skaffa sig en vigtig stödjepunkt för CentralAsien och hvilka faror det skulle medföra, om det lyckades denna makt att bli rådande öfver nämnde rikes hjelpkällor. Ginge Persien förloradt, så återstode för indiska riket som förmur blott Afghanistan, der det för England vore vida svårare och kostsammare och erfordrades större militära ansträngningar att fatta fast fot. Han beräknade, att man i Persien för cirka 200,000 årligen skulle kunna hålla på benen 10 regementer infanteri, ett regemente af 1000 Araber på kameler, ett regemente Laskarer på dromedarer och 2 andra rytteriregementer, tillsammans 15,000 man. Med en här af 30,000 man och ett ordnadt skattesystem skulle Persien vara i stånd att bjuda Ryssland spetsen Skulle det deremot lyckas Ryssland att efter sitt system derstädes organisera en armå af 50,000 man, så skulle Bokhara, Herat, Kandahar och alla länder ända till Indus lätt kunna underkufvas och Ryssland försäkra sig om ett allsmäktigt inflytande öfver Kurdistan, Mesopotamien, Bagdad och hela mindre Asien. Ryssland är nu på god väg att göra schacken af Persien till ett redskap för sin politik, och engelska styrelsen har ingenting gjort att afvända de faror, som redan för 20 år sedan så tydligt betecknades, Hofvet i Teheran är imellertid icke orubbligt i sina beslut. Genom hotelser och löften har det vunnits för Ryssland. Men det är äfven utsatt för andra påverkningar. Folket i Persien är utan tillgifvenhet för en dynasti, som skänkt det en stor skara prinsar, hvilka såsom guvernörer i provinserna icke tänka på något annat än att fylla sina kassor. Ankomsten af några engelska krigsskepp med landstigningstrupper i persiska viken, skulle nödga schacken att för dragningskraften i norr icke alldeles glömma södra delen af sitt rike. Åsven hafva vi redan omförmält, att Afghanerne för den gemensamma trons skull betrakta Turkarnes sak som sin egen, och i fall Persien skulle ansluta sig till Ryssland, äro sinnade att tvinga schacken att ändra sin politik. Ifwikas Wwiatnar