ET d1 40600 dlmår utgjordes af corde roy; och i Wexiö, hvarest vid den fabrik, som tillhö J. Wahlqvist, tillverkningsqvantiteten utgjorde 31,414 alnar, till större delen groft kläde, och 548 stycker filtar. Vid de på särskilta orter å landet inrättade 8 st klädesfabriker tillverkades sförlidet år sammanlag 44,833 alnar, till ett tillhoparäknadt värde af 200,141 rdr. Enligt tullspeciolerne infördes till riket förlidet ål diverse slags helylleväfnader, såsom mattor, dossel, fil. tar, fris och frisad, slanell, jemte andra slag, hvilka med undantag af flanell, hvarom nedan förmäles, äro uppskattade till 215,981 rdr, eller 13,284 rdr mindre än värdet ä importen af sådana varor år 1851, hvarförutan yllevaror, af 2003 rdr värde, i följd af fartygs strandning, till förtullning anmäldes. Af så kallade halsylleväsnader, ej specificerade, infördes sislidet år alngods för ett värde af 820,300 rdr, hvilket, oberäknadt 4,309 rdr utgörande värdet å ett parti halsylleväfnader, som i anseende till strandning förtullades, utgör 94,42 rdr lägre belopp än det, hvartill införseln af slika varor år 1851 beräknades. Dessutom införtullades heloch halfylledukar för 143,521 rar eller för 10,225 rdr mindre än sistberörde år. Exporten af ylleväsnader är för nästlidet ar upptagen till endast 1,435 rdr. Af ull importerades förlidet år 1,494,557 skålp. jutsk och isländsk, samt 323,167 skålp. af andra slag, hvilka qvantiteter understiga importen af ull året förut med 217,561 skålp. af det förstnämnda och 163,428 skålp. af de sednare slagen. llärförutan inkommo, i följd af strandning. 5,442 skålp. till större delen grof ull. Af sådan vara exporterades sistlidet år 9,554 skålp. I afseende på den med yllefabrikationen sammanhang egande Etoffs-tillverkningen anmäles, att denna tillverkning, som förlidet år bedrifvits vid 2:ne fabriker, begge i Stockholm , utgjordes af 46,819 alnar, värde 16,676 rdr, och bestående hufvudsakligast af slaggduk och slanell. I jemförelse med den för år 1851 anmälda, hade sabrikationen sistlidet år ökat sig, till qvantiteten med 7454 alnar och i värde med 2,927 rdr. Importen af slanell sistlidet år utgjorde 2,363 skålp., värde 7,090 rdr, eller 3,209 rdr mindre än värdet å importen deraf året förut. Af kamulls-, kardullseller så kalladt klädmakaregarn, broderoch kamelgarn införtullades år 1852 tillhopa 34,513 skålp. samt, i anseende titl strandning, 40,315 skålp. kameloch kamullsgarn äfvensom, på grund af särskildt tillstånd, 18,691 skålp. färgadt och ofärgadt streichgarn. 2. Bomullsoch Linnevåfnadsfabrikerna, till antalet 29 st. med tillsammans 1,042 stolar och 1,371 arbetare, lemnade år 1852 en tillverkning af 3,096,808 alnar väfnader, bestående af bomullslärft, cambric, shirting, calico, m. m. samt 61,272 st. dukar af åtskilliga slag, m. m.; hvilken varumängd uppskattad till 103,425 rdr, öfverskjuter den året förut åstadkomne, hvad qvantiteten angår, med 424, 388 alnar och 3, 166 8t., och i afseende på värdet med 37,861 rdr; och tillverkades större delen af förstnämnde qvantitet väfnader, eller 2,364,456 alnar, vid Rydbobolms i Kindaroma socken och Marks härad af Elisborgs län inrättade mekaniska bomullsväfveri, tillhörande sabriksidkaren Sven Eriksson. Värdet å förlidet år införtullade hvita och färgade bomullsväfnader är uppgifvet till 455,141 rdr, som sammanlagdt med 3,339 rdr, eller värdet å dylika väfnader, hvilka efter strandning inkommo, utgör 30,435 rdr mindre än värdet å importen af sådana varor år 1851; och af bomullsväfnader, blandade med lin, importerades för 21,937 rdr. Exporten å bomullsväfnader är för år 1852 uppgifven till 24,691 rdr eller 6,269 rdr mera än för äret nastförut. Sistlidet år infördes till riket åtskilliga slags linneväfnader för ett värde af 24,749 rdr, hvarförutan sådana varor af 1557 rdr värde efter strandning inkommo; och exporterades af dylika väfnader utaf flere slag för 16,268 rdr. Om härmed jemföres förhållandet året förut, inhemtas, att importen af linneväfnader uppgick till ungesarligen lika värde för begge åren, men att exporten deraf understeg utförselsvärdet året förut med 14,820 rdr. . Af hvitt bomullsgarn införtullades sistförslutna året 122, S39 skålp. under N:o 26 och 1,069,050 skalp. vid och öfver samma nummer, och inkommo dessutom i följd af strandning 26,094 skålp. under N:o 26 samt 51,894 skålp. af denna samt högre nummer. Vid jemtörelse mellan de begge sistsorslutna ären, befinnes, att importen förlidet år ökades, af garn under N:o 26 med 78,663 skålp., och af garn af de högre numrorne med 234,222 skålp. Härförutan infördes till riket sistlidet år 123,711 skålp. särgadt homullsgarn, bestående nära uteslutande af så kalladt Turkiskt rödt. Den egentliga importen af lin samma år utgjorde 8,121 lisp., hvarförutan, i följd af strandniug, deraf inkommo 2,160 lisp. Af lin exporterades 280 lisp. 3. Mekaniska Bomullsspinnerierne. vid dessa verk, till antalet 14 st. och hvarvid 1866 arbetare användas, utgjorde sabrikationen sistlidne året 6,653,790 skålp. bomullsgarn till större delen af numror under 26, hvilken tillverkning, värderad till 3,553,284 rdr, öfverstiger den för år 1851 uppgifne med en qvantitet af 648,709 skålp. och i värdet med 273,791 rdr. Bland inhemska bomullsspinnerierne hade följande, år 1852, den största tillverkningen, nemligen: Rosenlunds spinneri uti Götbeborg, tillhörande grosshandelsbolagen Röhss Brusewitz och Alex. Barclay Comp. samt grosshandlanden C. D. Lundström, 1,462,401 skålp., hvaraf 230.210 skålp. utgjorde garn af N:o 26 och deröfver; Strömma spinneri i Blekinge län, som tillhör ett bolag, 853,682 skålp.; Nääs spinneri i Elfsborgs län, tillbörigt bolaget P. W. och J. T. Berg, 784.373 skålp., deraf 267,256 skålp. af N:o 26 och derör er; spinneriet i Norrköping, tillhorigt flera intressenter, 131,276 skålp.; Thorshags spinneri i Östergöthlands län, som numera eges af grosshandlanden G. Eklund, 664,990 skålp. Grosshandelsbolagets, under firma Aug. Bergman, spinneri vid Harg nära Nyköping 586,500 skålp., samt det vid Strömsbro på Gefle stads område anlagda, ett aktiebolag tillhöriga, spinneri, 511,327 skålp. oL. Ah