Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 januari 1854, sida 2

en må tillses att lånen komma det verkliga aflärslifet till godo; e) att remisser af penningar från ort till annan må unna verkställas genom insättning i banken eller nåsot af dess silialkontor; f) att fonden för allmänna lånerörelsen minskas från 3 millioner till 5 millioner rdr. I Denna motion understöddes och förordades på det varmaste af hrr Kock och Schwan. Den förstnämnde önskade dock att rättigheten att hålla uppoch afkrifningsräkning måtte utsträckas äfven till silialkontoren, men hyste några betänkligheter vid förslaget om I remissers verkställande på föreslagna sättet, hvilket han ej trodde skulle låta sig göra utan stora förändringar i bankoreglementet, och åtminstone icke voro verkställbara till orter der silialkontor ej finnas. Hr Schwan trodde deremot att remissernas besörjande genom banken ganska väl låter sig göra, dock naturligtvis endast till orter der filialkontor finnas, sörmodande talaren att annat ej heller varit motionärens mening; — af hr Lundh, att äfven sådana handtverkare som utan måsterskap eller burskap utöfva sitt yrke skola till bevillningstaxeringen uppgifva sin inkomst; — af hr Hesselgren, om förändringar i 1846 års handtverksordning. Motionären åberopade motiverna i den af oss så ofta omtalade skramästarnes petition, hvaraf ett exemplar bisogades motionen; och så vidt vid uppläsningen kunde finnas, voro de föreslagna ändringarne de samma som i denna petition påyrkas. Med anledning af denna motion begärde hr Brinck ordet och yttrade sin öfvertygelse att ståndet icke utan att om motionen taga en närmare kännedom än som af ett flyktigt uppläsande kunde vinnas, borde den till utskott remittera. Det kan vara ganska sannt att de nya förändringarne, liksom alla förändringar, åstadkommit en brytning; men att göra en så genomgripande I förändring som den motionären nu föreslår, vore att nästan helt och hållet återgå till det gamla, som man haft så mycken möda att så undanröjdt. Talaren var dock icke nu beredd att nagelsara motionen sa Som den synes förtjena, och begärde den derför på bordet; — af hr Wetterberg, om en förbättrad skogshushållning genom en lag som reglementerar utöfningen af eganderätten till skogen; — af hr Wallenberg, om inrättandet af en pensionsstat för svenska sjömän, dertill medel borde tagas från handels och sjöfartsfonden; börande pensionerne utga med 100 rdr årligen till sjömän som uppnått 50 är och en viss bestämd tid farit till sjös på svenska fartyg. Motionären visade att den fullkomliga hjelplöshet hvari den gamle sjömannen hos oss på gamla dagar lemnas är den förnämsta orsaken som förmår honom att öfvergifva sitt sådernesland. Vårt bästa sjöfolk seglar ej numera under svensk flagg. Det är Englands, Hollands och Amerikas slottor som draga fördelen af de svenska sjömännen, medan på våra sjömanshus finnes tillgång endast på medelmåttor. Vi kunna väl vara stolta öfver det gamla ordspråket, att spanska piastrar och svenska matroser gå öfver hela verlden, men vi böra se till att icke de svenska matroserna hos oss blifva lika sällsynta som de spanska piastrarne numera äro det i Spanien. Motionen understöddes lifligt af hr Berg. (Ingen skulle vara mera benägen än vi att understödja denna motion, men den hvilar tyvärr på samma falska grund som vi anmärkt vid vära öfriga pensionsanstalter, nemligen bildande af fonder). Af motionerna nämna vi vidare en af hr Wahlund, att antingen, i öfverensstämmelse med den i kongl. jernvägspropositionen uppställda grundsats för jernvägens utförande, staten matte öfvertaga utförandet af en jernbana för att med Köping-Hultvägen sammanbinda Christinehamnsjernvägen, eller ock att staten måtte bispringa företaget med 3;del af kostnaden eller 174,000 rdr såsom anslag, och andra 174,000 rdr såsom amorteringslån, mot det att ett bolag åtager sig att anskassa den återstående tredjedelen och ansvarar för arbetets utförande, samt slutligen af hr Berger, om en begäran hos K. M:t om jernvrakeriförordningens afskaflande i de delar som angår den egentliga jernyräkningen. — Hr Schwan instämde i denna motion och visade genom en mängd anförda exempel obehöfligheten, olämpligheten och skadligheten af det nu gällande jernyräkningssystemet. I I I I iii ——