rande. — En motion om inrättande af solkskolor för flickor bestriddes ifrigt af den gamle konservative Petter Jönsson. Plena d. 29 Dec. Hus Ridd. och adeln väcktes motioner af hr Hjerta, 1. J., om vissa förändringar i nu gällande tulltaxa. (Motionären genomgick tulltaxan och föreslog dels upphäfvande af en del importförbud, i hvilkas ställe måttlig tull skulle sättas, dels nedsättning till uppgifne belopp i tullsatserne a en mängd i taxan upptagna artiklar. Å en del artiklar såsom lesnalsförnödenheisvaror, ull, m. sl. orkades tullsri införsel. Motionen remitterades till bevillningsutskottet); — af grefve Löwenhjelm bland annat derom att rikets ständer ville till Kongl. Maj:t inga med underd. yttrad öfvertygelse om ändamalslösheten af korrektionsinrättningen å Långholmen, samt om fördelande af der befintlige fångar å kronoarbetskarerne; och om ställande af tillräcklige medel till Kongl. Maj:ts disposition att a Gottland anställa ett till 1000 man bestämdt jägarregemente, till hyilket, efter referentens uppfattning, skulle användas de, som vid kronoarbetskarerne adagalagt det bästa uppförandet, och dymedelst en atergång till samhället för dessa vara möjlig; — af frih. Hjerta om anslag af 800 rdr till gäldande af resekostnader för af grefve Torsten Rudensköld företagande resor i och för meddelande af upplysningar i solkskolefrågan; — af hr F. F. Dalman rörande branvinsbränningen och stadgarne om konfiskation för varor, som ej äro försedda med tillverkarens stämpel, samt om råttighet för hår i landet född eller naturaliserad mosaisk trosbekännare att besitta fast egendom och bosåtta sig hvar han behagar. (Det skall bli af intresse att se huru närvarande Rikets Ständer komma att behandla denna motion, som sörtjenar att särskilt utredas. Vi äro nyfikna att se om man ännu skall hafva mod, att låta stadganden qvarstå, som äro icke blott kränkande och orättvisa för en mängd oförvitliga medborgare, utan äfven i högsta grad okloka.) I Prestestandet förekom en längre diskussion med anledning af prosten Qvidings förslag att de s. k. lärda och reala linierna vid elementarskolorna borde åtskiljas. Dr Gumelius försvarade, genom anförande af Örebro Elementarläroverks exempel, de båda liniernas förening, samt vederlade den åsigt som vederbörande sökt göra gällande, att Rikets Ständer ej fästat några bindande villkor vid anslaget af de 90,000 rdrne till Elementarläroverken; Dr Såve uppdrog en historik öfver skolreformen. De gamla läroverken hade haft en alltför trang och ensidig uppgift, då de blott gått ut på bildande af prester och embetsmän. De nya afsåge danandet af ett medelständ och ett allmänt upplyst tänkesätt. Den moderna bildningen hvilade ej i första rummet på den klassiska, utan på kristendomen, vetenskaperna och modersmålets odling. Anförde Danmarks exempel, der man numera började med det egna språket och eleven ej företoge latinets läsning förr än i 13:de aret. Tyskan hade efter modersmålet sin naturliga plats, derefter franskan; tids nog kan latinet läras. Bildningsliniernas sammanslagning hade redan visat g0da följder. Den förra apologistlinien hade höjt sig efter föreningen; den lärda vore visserligen ej mera herrskande, men lemnade säkerligen ej mindre goda resultater än tillförene. Disciplinen är bättre, penalismen och det förr vanliga gäckeriet med åldriga larare borta. Borta äfven det nivelleringssystem, som gör flyttning beroende af solens inträde i vägens eller vädurens tecken. Prof. Carlsson anförde, rationellt riktigt, att den första, allmänna undervisningen borde vara gemensam, men att de olika undervisningslinierna sedermera borde grena sig. Hvarje linie kunde då mera koncentrera sig på de ämnen, som mera tillhöra den. Tyskland och Frankrike, Danmark och Norge hade reglerat sina läroverk på grunderna af bildningsliniernas åtskiljande. I Upsala kathedralskola hade man deraf erfarit de bästa resultater. — Hvad systemet för öfrigt angår vore det talarens mening att endast i de större och solkrikare städerna linierna borde vara fullständigt skilda. I de mindre bör åtskiljandet ej till så lång utsträckning ega rum. Särskilta delar af undervisningsväsendet som tarsvade reglering vore dessutom elementarläroverkens förhållande till universiterna, förhällandet emellan de teoretiska och tekniska läroanstalterna och ordnade af rektors makt. Städerne böra A TIRANA TEESE RE LR